Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI.4.a. Landtbruksvetenskapen, af föreståndaren för Alnarps landtbruksinstitut professorn fil. dr H. Winberg - VI.4.b. Landtbruksundervisningen, af fil. dr L. Holmström, Hvilan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
534 VI. JORDBRUK OCH
BOSKAPSSKÖTSEL.
ett betydligt arbete genom en mängd undersökningar och skrifter,
däribland Grunderna för den agrikultur kemi ska analysen,
Fodermedlens sammansättning, undersökningar af den hvarfviga märgeln
m. m.
En särdeles framstående betydelse är att tillägga de grundliga och
för praktiken viktiga forskningar, som L. Fr. Nilson (1840/99), äfven
han Landtbruksakademiens kemist, på skilda fält utfört; af dessa må
här nämnas studier öfver komjölkens fetthalt, öfver de gottländska
jordarterna, öfver diverse fodermedel och svenska foderväxter
m. m. Af agrikulturkemister märkas C. G. Eggertz (f. 1845), känd
genom Studier öfver mullämnen i åker och mossjord, Mosskul-turförsök
m. m., Albert Atterberg (f. 1846), äfven bekant för sin
klassifikation af sädesslagen, Mats Weibull (f. 1856) m. fl. Såsom
ledare af Svenska mösskulturföreningens försöksverksamhet är att
framhålla C. v. Feilitzen (1840/1901). - Studiet af kulturväxterna
har framstående representanter. Jak. Eriksson (f. 1848) är känd
för sina iakttagelser öfver våra sädesarter men framför allt öfver
våra odlade växters sjukdomar, särskildt rosten. Genom lyckliga
försök i förädling, nybildning och systematisering af kulturväxter
framstår icke mindre N. Hj. Nilsson (f. 1856), ledare af Sveriges
utsädesförenings enastående försöksverksamhet.
Jordbrukets historia har funnit spridda tolkar uti P. v. Möller
(1809/83), genom »Strödda utkast rörande svenska jordbrukets
historia» m. fl. skrifter, H. Forssell (f. 1843), genom »Sveriges
jordbruksnäring i sextonde seklet» och andra afhandlingar,
samt uti Fr. Åkerblom (f. 1839), genom »Historiska anteckningar
om Sveriges nötkreatursafvel». Inom vårt jordbruks periodiska
litteratur hafva bl. a. H. Winberg (f. 1844) och N. Engström
(f. 1851) verkat alltsedan 1880 genom Tidskrift för landtmän samt
V. Ftach (f. 1857) och H. Juhlin-Dannfelt (f. 1852) sedan 1889
genom tidskriften Landtmannen; den senare är jämte N. E tigström,
A. Sjöström (f. 1861) och H. Winberg utgifvare af Landt-brukets
bok, ett i viss mån encyklopediskt arbete, af sedt att tjäna såväl
till lärobok vid landtbruksinstituten som till handledning för den
jordbrukande allmänheten.
LandtbruksunderYisningen.
Undervisningsanstalterna för jordbruket, hvilka stå under kontroll
af Landtbruksstyrelsen, äro af trenne slag: landtbruks skolorna, för
praktisk och teoretisk undervisning, delvis utöfver den elementära
bildningen; landtm annaskolor, som meddela teoretisk utbildning i
yrket; samt landtbruksinstituten, som gifva den högre undervisningen.
De första åtgärderna från statens och enskildas sida att genom
undervisning främja landtbruket vidtogos under den med hänsyn till
Sveriges inre utveckling å alla områden märkvärdiga frihetstiden
(1718/72). Under denna tid inrättades bland annat lärostolar vid
bägge universiteten (i Uppsala 1740 och i Lund 1750) för befordrande
af kännedomen om »res rustica et agricultura». Ett mycket viktigare
steg togs år 1811 genom Landtbruksakademiens inrättande. Några år
senare började man tänka på behofvet af verkliga landtbruksskolor
efter det af Albr. Thaer i Möglin gifna föredömet. Motion därom
väcktes redan år 1828 i riksdagen. Den första läroinrättningen för
landtbrukets idkare framkom dock, såsom förut nämnts, på privat
initiativ af Edvard Nonnen, själf elev från Möglin. Det var år
1833. Institutet, som var förlagdt till egendomen Degeberg vid
Vänern, fortgick, med understöd af staten, såsom högre läroanstalt
till år 1852
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
