Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII.1. Skogarna. Af öfverjägmästaren Th. Örtenblad, Umeå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LAGSTIFTNING OCH FÖRVALTNING.
571
Svenska skogsstaten leder sitt ursprung från en redan på 1500-talet
inrättad jägeristat. Tidigare omtalade »djur- och fågelskyttar»
samt »kronoskyttar och djurkarlar» bildade icke någon samlad
kår. Äfven jägeristatens hufvudsakliga göromål voro intill
1800-talets början förbundna med jakten, ehuruväl redan vid
midten af 1600-talet skogshushållningen synes varit föremål för
uppmärksamhet. I skogsvårdens tjänst uträttade likväl jägeristaten
ganska litet, förrän efter Skogsinstitutets inrättande år 1828
tillfälle beredts tjänstemännen att inhämta nödiga fackkunskaper
i skogshushållning. Sedan Skogsstyrelsen år 1859 inrättats, blef
dess chef tillika chef för skogs- och jägeristaten.
För att under ett centralt verk sammanföra ledningen ej blott
af skogarnas utan ock af statens landtbruksdomäners förvaltning
ombil-dades Skogsstyrelsen år 1883 till den nuvarande Domänstyrelsen,
hvars chef alltså numera är chef för skogsstaten. Denna stats uppgift
är i första hand de allmänna skogarnas vård och skötsel. Jaktvården
har blifvit af underordnad betydelse, men den ingår likväl bland
skogsstatens åligganden. Tjänstemännens titlar, öfverjägmästare och
jägmästare, äro mera historiskt intressanta än betecknande för dessa
tjänstemäns nuvarande främsta uppgift och hufvudsakliga verksamhet.
Efter sista omregleringen, som trädde i kraft med 1901 års
början, utgöres skogsstaten af 9 öfverjägmästare och 89 ordinarie
jägmästare. Enligt samma reglering ökades de ordinarie kronojägarnes
antal till 348. - Skogsstatens tjänstgöringsområden benämnas för
öfverjägmästare distrikt, för jägmästare revir och för kronojägare
bevakningstrakt.
A distrikten äro dels för biträde hufvudsakligen å öfverjägmäs-tares
expedition anställda assistenter, dels för tillfälliga
skogsgöromål extra jägmästare. A större revir äro biträdande
jägmästare förordnade, hvilka förvalta viss del af reviret under
eget ansvar. Till jägmästar-nes biträde äro assistenter anställda å
reviren. Sammanlagda antalet extra ordinarie tjänstemän i skogsstaten
uppgick år 1899 till 152, af hvilka närmare hälften samtidigt hade
sysselsättning i privat tjänst.
Förutom ofvan nämnda tjänstemän ingå ock i skogsstaten statens
skogsingeniörer, till antalet 6. Dessa hafva till uppgift att,
efter rekvisition hos Domänstyrelsen, utföra skogsförrättningar åt
privata skogsägare. Skogsingeniörerna aflönas af staten men uppbära
därjämte dagsarfvode af de privata skogsägare, som rekvirerat deras
biträde. Skogsingeniörernås göromål utgöras af skogsindelningar,
revisioner af äldre hushållningsplaner, skogsodlingsarbeten,
torrläggning af vattensjuk skogsmark, hjälpgallrings anordnande
och annan skogsvård, undervisning i skogshushållning vid
landtbruksläroverk m. m. Allmänhetens intresse för dessa tjänstemäns
verksamhet har visat sig vara störst i mellersta Sverige, minst i
de relativt skogrika norra landsdelarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
