Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX.1. Järngrufvorna (jämte vissa meddelanden om öfriga grufvor). Af f. d. professorn O. G. Nordenström, Åtvidaberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÄRNGRUFVORNA. MALMFÅNGST OCH EXPORT.
627
Slutligen är att uppmärksamma järnhalten hos våra malmer, hvilken,
som bekant, i allmänhet är särdeles hög. Medan de brittiska malmerna
i genomsnitt innehålla 35 % järn, de franska 36, de tyska 37,
de österrikiska något öfver 40 och de spanska exportmalmerna något
öfver 50 % hinner grängesbergsmalmen till 62 ä 63 % gellivaremal-men
till 64 ä 65 och ändtligen malmen från Kirunavara och Luossavara
till 66 %. Något motstycke till dessa malmer kan intet af de stora
europeiska industriländerna uppvisa; blott i Amerika hafva lika
rikhaltiga malmer påträffats, hvilka emellertid till följd af
sin belägenhet knappast kunna få någon direkt betydelse för den
europeiska marknaden.
Malmfångst och export.
Årliga mängden uppfordrad järnmalm i Sverige har under de senaste
årtiondena nått den omfattning, som framgår af följande tal:
Årligen. Ton. Årligen.
Ton. Årligen. Ton.
1833/40............... 235,000
1841/50............... 270,000
1851/60............... 349,000
1861/65............... 464,363
1866/70............... 553,759
1871/75_____....... 795,263
1876/80............... 726,712
1881/85............... 877,408
1886/90............... 932,470
1891/95............... 1,519,325
1896/00 (approx.) - 2,263,000
För år 1899 utgjorde malmfångsten 2,435,200 ton. Då världens
samlade järnmalmsproduktion för samma år kan beräknas till ungefär
86 millioner ton, framgår häraf, att Sveriges tillskott utgjorde
inemot 3 %.
Sistnämnda tal gifver dock icke en full föreställning om Sveriges
betydelse i detta fall, ty man måste ännu ihågkomma, att den svenska
malmen i genomsnitt är rikare än andra länders. Afses den verkliga
järnhalten, torde Sveriges andel snarast utgöra inemot 31/2 %
af världsproduktionen; en exakt siffra härutinnan kan dock ej lämnas.
Sveriges relativa betydelse såsom ett järnmalmsproducerande land
har under de senaste sextio åren icke undergått några större
förändringar. Omkring 1840 synes Sverige liksom i våra dagar hafva
lämnat ungefär 3 % af världsproduktionen; redan 1860 hade dock
vår andel sjunkit till vid pass 2 %. Den höjde sig något under de
lysande åren i början af 1870-talet, och under det enstaka året
1874 var det nära, att den gamla siffran af 3 % åter uppnåtts, men
sedan följde en betydlig både absolut och relativ tillbakagång,
så att vi på 1880-talet stodo under 2 % sannolikt den lägsta
siffran på århundraden. De senaste årens uppsving, åstadkommet af
Gellivarefältens öppnande och Sveriges uppträdande såsom exportör
af järnmalm, har för tredje gången lyft oss upp till S % - men
ej heller högre. De allra senaste åren ha vi ej ens förmått fullt
bevara denna ställning utan åter i någon mån sjunkit tillbaka.
Af allt detta är tydligt, att om än järnmalmsproduktionens ökning i
Sverige under senare tider varit betydande, så är den dock ingalunda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
