Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX.3. Andra mineralier och metaller. Af lektor C. G. Särnström, Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
690 IX.
BERGSHANDTERING.
Ursprungliga namnet å denna korporation var
Kopparbergslagen. Lotterna kallades fjärdeparter och fastställdes år
1615 till ett antal af 1,200; de voro genom särskild lagstiftning
förklaradec för fast egendom, så att fång å dylik lott måste
lagfaras såsom å fastighet. År 1890 trädde en omorganisation i
kraft, jämlikt hvilken bolaget numera utgör ett aktiebolag under
moderna former. Vid förändringen utbyttes hvarje fjärdepart mot
8 aktier, hvardera å ett tusen kronor, så att aktiekapitalet
utgör 9’6 millioner kronor. Styrelsen har sitt säte i Stockholm,
men verkställande direktören bor i Falun, hvarest fortfarande är
för-lagdt hufvudkontoret för verkens förvaltning. Aktierna ägas
uteslutande af svenska undersåtar och korporationer samt till någon
mindre del af statsverket. - Till och med år 1896 hade bolaget, från
sin verksamhets begynnelse, brutit 35 millioner ton kopparmalm och
berg, tillverkat 500,000 ton koppar (till värde, jämte biprodukter,
af mer än l milliard kronor); vidare 16,000 kg. silfver och 1,200
kg. guld, förutom en stor mängd andra bergverksprodukter. Vid sin
järnhandtering hade det användt 1,600,000 ton malm och tillverkat
800,000 ton tackjärn, 544,000 ton stångjärn och 445,000 ton bessemer-
och martingöten. Dess trävarurörelse har omfattat 2 2 V2 millioner
försågade timmerstockar, som lämnat l million standards sågadt
virke; af träkol hafva användts 55 millioner läster. Till de
flesta af dessa kvantiteter hafva de sedan 1896 förflutna åren
lagt ytterligare högst betydande tillskott. För åren 1895/99 har
utdelningen å aktiekapitalet utgjort resp. 8, 9, 10, 12 och 14 %,
hvarförutom bolaget utfört flera nyanläggningar med begagnande af
vinstmedel i stället för att upplåna de erforderliga beloppen.
I våra dagar formar icke Sveriges kopparproduktion motsvara
efterfrågan inom landet, hvilket visas däraf, att införseln år 1899
af råkop-par och skrot uppgick till 3,183 ton, mot en utförsel
af endast 1,194 ton, och att införseln af plåtar etc. utgjorde
1,557 ton, under det exporten ej nådde högre än till 36 ton. Den
importerade kopparn såväl som den inom landet producerade användes
dels af de mekaniska verkstäderna, dels för tillverkning af mässing,
vid Skultuna, Torpshammar och Grusum. Härförutom bearbetas en del
till plåt, tråd och rör vid Skultuna och Granefors; en del slutligen
användes af kopparslagare för tillverkning af kokkärl m. m.
Zink. Sverige äger icke obetydliga mängder zinkmalm; desamma bestå
uteslutande af zinkblende eller zinksulfuret. Af all zinkmalm, som
åren 1891/95 bröts i Europa (1,167,819 ton pr år), lämnade Sverige
48,315 ton, eller 4’i4 °o. Sedermera har brytningen ytterligare
betydligt ökats i Sverige men stått stilla eller gått tillbaka i det
öfriga Europa, så att vår andel år 1898 befanns stegrad till 5*52
%. Sveriges hela produktion uppgick år 1899 till 65,159 ton; jfr
vidare tab. 94 sid. 618. Metalliskt zink eller något preparat däraf
tillverkas ej i Sverige, utan all malmen utföres. Den ojämförligt
största zinkblende-förekomsten, Ammebery, äges till och med af
utlänningar, nämligen af det belgiska bolaget Vi e i 11 e Mö n t
agn e. Ammebergsmalmen undergår på platsen röstning före exporten.
Nickel. Nickelnialrn anträffas visserligen på åtskilliga ställen
i förening med magnetisk pyrit i så stora mängder, att den fordom
varit föremål för bearbetning, men på sista tiden har brytningen
af denna malm upphört. Processen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
