Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X. Tillverkningsindustri. Af byråingeniören i Finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå fil. dr Å. G. Ekstrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INLEDNING.
697
fädernesland, som frikostigt öppnade för honom sina förvärfskällor
och gjorde dem för honom än mera vinstgifvande genom vidsträckta
privilegier. Det hela är ett nytt vittnesbörd om Gustaf Adolfs och
Oxenstiernas egendomliga och konsekvent drifna politik att uppsöka
tidens största förmågor på alla områden och söka värfva dem för
Sverige - en vidhjartad och klarsynt patriotism, som haft de mest
välsignelsebringande följder. Louis De Geer utöfvade en betydande
verksamhet vid Dannemora, men framför allt gjorde han Finspång
till den svenska storslöjdens förnämsta härd, byggde där masugnar,
stångjärnshammare och manufakturer, förbättrade stångjärnssmidet
efter fransk eller vallonsk metod, anlade kanongjuterier
m. m. Norrköping blef utskeppningsorten för alla dessa nya produkter
och tillhör från denna tid Sveriges betydligaste städer efter att
förut hafva fört en mycket oansenlig tillvaro. I Norrköping själft
anlades äfven fabriker, gevärsfaktorier och ett mässingsbruk;
stadens sedan så berömda klädesindustri daterar likaledes från
denna tid sin uppkomst. (Den första svenska klädesfabriken
af större måttstock anlades dock tidigare, eller redan omkring
1616, i Jönköping.) Linneindustrien och läderberedningen vunno en
ansenlig utveckling, bryggerier anlades efter tyska och engelska
förebilder och likaså pappersbruk. Vapentillverkningen florerade
fortfarande. Falu koppargrufva hade nu sin mest gifvande tid. -
Från Karl Gustafs dagar härstammar, såsom bekant, den ryktbara
eskilstuna-industrien.
Karl XI :s alltomfattande verksamhet kunde naturligtvis ej
lämna industrien ur sikte. Särskildt klädestillverkningen
utvecklades hastigt, till stor del genom konungens åtgärd att
låta de nu i arméen införda uniformerna tillverkas af inhemskt
kläde. Vapentillverkningen uppdrefs ytterligare, ända därhän att
knappast något annat land vid denna tid kunde här-utinnan tafla med
Sverige; den idkades i betydande skala både såsom storindustri,
handtverk och hemslöjd. Äfven det gamla svenska skeppsbyggeriet
nådde en hög ståndpunkt, och vid Söderfors anlades en ankarsmedja,
som snart vann europeiskt anseende.
Öfver hufvud var alltså den svenska industrien redan under
sextonhundratalet visst icke oansenlig. Den var dock i det hela
inskränkt till några få branscher, af hvilka ännu färre kunde
höja sig till export duglighet. En utomordentligt stor del af
industriens alster måste naturligtvis fortfarande införas, och
råämnesproduktionen var ännu utan all fråga Sveriges hufvudsakligaste
näringsfång. Förädlingsindustriens utbredning till alla områden och
exportens uppdrifvande blef huf-vudföreinålet för sjuttonhundratalets
sträfvanden, och de ändrade politiska förhållandena göra, att
den ledande rollen nu öfverflyttas till folkets representanter vid
riksdagen samt till enskilda. Främst bland dessa senare är att nämna
nu ej längre en utländsk inan utan svensken Jonas Alströmer. Denne
märkvärdige man var född i Alingsås år 1685. Till en början bosatte
han sig i London såsom köpman. Snart fann han såsom sitt lif s
uppgift att göra Sverige delak-
Jonas Alströmer.
Född 1685. Död 1761.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
