Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X. Tillverkningsindustri. Af byråingeniören i Finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå fil. dr Å. G. Ekstrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
700
X. TILLVERKNINGSINDUSTRI.
Förbrukning.
D:o pr inb.
Ton.
Kilog.
366,000
92
418,000
100
645,000
151
875,000
194
1,193,000
259
1,499,000
316
1,962,000
406
3,373,000
664
Årligen. Produktion. Införsel.
Ton. Ton.
1861/65...................... 31,000 335,000
1866/70 ..... 40,000 378,000
1871/75 .......... 50,000 595,000
1876/80.................. 93,000 782,000
1881/85.................... 151,000 1,042,000
1886/90 ..... 177,000 1,322,000
1891/95..................... 203,000 1,759,000
År 1899..................... 239,000 3,134,000
På något mer än trettio år har alltså förbrukningen af stenkol och
koks ökats från 370,000 till nära 3,400,000 ton årligen, eller från
mindre än 100 kg. pr inb. till mer än 660 kg. Utomordentligt stark
har tillväxten varit under de senaste åren.
För Europa i dess helhet är i våra dagar förbrukningen af stenkol
omkring 1,200 kg. pr inb. Att Sveriges siffra alltså fortfarande
är låg, beror till stor del därpå, att hos oss äfven annat bränsle
användes i större skala, än annorstädes i allmänhet är händelsen. Så
begagnar sig vår järntillverkningsindustri, såsom bekant, nästan
uteslutande af träkol såsom bränsle, och för många ändamål användes
ved, där i andra länder begagnas stenkol. Härtill kommer det stora
antalet vattenverk i Sverige, hvilka äfvenledes i någon mån göra
stenkolen obehöfliga.
En fullständig öfversikt af hela vår tillverkningsindustris ställning
medgifves för de senaste åren af vår fabriksstatistik. Med inräkning
äfven af mejerierna samt skogs- och bergverksindustrierna - för
hvilka redogjorts i särskilda afdelningar i det föregående - uppgick
hela antalet industriella rörelser och vid dem anställda arbetare,
äfvensom hela värdet af tillverkningen (handtverk och hemslöjd
alltid oafsedt) till de belopp, som innehållas i efterföljande
tabell, hvilken i de flesta fall omfattar siffror för år 1898:1
Industrigrenar. Närings- och njutningsämnen
Fabriker. 2 4,918
Arbetare. 34,482
Tillverkning. Värde i kronor. 347,376,000
Spånadsämnen och väfnader -
824
35,758
116,142,000
Hudar, skinn och hår ..
685
7,461
24,271,000
Oljor, tjära, gummi och dylikt ......
...... 209
2,477
17,247,000
Trävaror (arbetade och oarbetade)
1,531
62,995
195,150,000
Papper och pappersarbeten
131
6,968
22,660,000
Varor af diverse växtämnen
32
615
1,870,000
Varor af sten, lera, kol och torf
.. .. 1,487
41,370
56,977,000
Kemiska preparat ................
....... 271
2,344
12,667,000
Malmer (grufvor)
460
13,527
16,048,000
Järnverk och masugnar
266
15,797
135,948,000
Metallarbeten, fartyg m. m.
1,363
49,921
126,482,000
Öfriga industrigrenar ................. ...
....... 371
7,068
14,560,000
Summa 12,548
280,783
1,087,398,000
Med afseende å tillverkningsbeloppen må anmärkas, att produkter, som
genomgått flera olika grader af förädling, äro i ofvanstående tabell
vid hvarje ny process upptagna till sitt fulla värde. Härigenom
blir naturligtvis totalsumman för samtliga grupper i själfva verket
för hög. Huru mycket som borde från-dragas för erhållande af rätta
värdet, är för närvarande omöjligt att afgöra.
1 Dessa tal äro betydligt mera omfattande än de å sid. 699 meddelade
och kunna alltså icke jämföras med dessa. - 2 Fabriker, som drifva
tillverkning af flera olikartade artiklar, äro upptagna under hvarje
sådan artikel, hvadan slutsumman af fabrikerna blir åtskilligt
för hög.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
