Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X.a. Sveriges vattenfall, af major P. Laurell, Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
710
X. TILLVERKNINGSINDUSTRI.
eller grädde, kärnas till en massa, som antager smörets konsistens
och utseende. Numera ersattes af billighetsskäl oleomargarin
åtminstone delvis med andra material, nämligen isterolja,
hufvudsakligen från Amerika, och växtoljor, såsom sesam-, kotton-
och palmolja.
Marg-arintillverkningren förskrifver sig från Frankrike, där den 1869
infördes af Mëge-Mouriés. I Europa är numera Holland hufvudorten
för tillverkningen och England för konsumtionen däraf. I Sverige
anlades den första fabriken år 1881 i Helsingborg. År 1898 funnos 7
fabriker, af hvilka den största, i Göteborg, frambragte ensam 3/4
af landets hela produktion, hvilken sagda år uppgick till 55,102
deciton. Då samtidigt infördes 11,810 dt. margarin och utfördes 841
dt., uppgick förbrukningen till 66,071 dt., eller l’3i kg. pr inb. -
mot ungefär 5 V2 kg. pr inb. af naturligt smör.
Enligt kungl, förordningen den 12 juli 1898 öfvervakas tillverkningen
af margarin i hvarje fabrik af en af länsstyrelsen utsedd
kontrollant. Däremot har man ingen säkerhet för att den införda
margarinen tillverkas under något slags kontroll. Försäljningen af
margarin är, enligt samma förordning, underkastad vissa bestämmelser
i afsikt att förekomma förväxling med natursmör. Priset för margarin
växlar efter beskaffenheten men kan i allmänhet sägas vara 1/2 å
3/4 af priset för ordinärt natursmör. - Den vida öfvervägande delen
af införseln kommer från Norge; också hafva flera norska fabriker
på sista åren anlagt filialer i Sverige.
I detta sammanhang kan nämnas, att vi år 1898 ägde 5
talgrafflnaderier och 3 oleomargarinfabriker, hvilkas sammanlagda
tillverkning uppgick till ett värde af 637,000 kronor.
Hvitbetssockertillverkningen.
Redan på 1830-talet gjordes i vårt land försök att tillverka
hvit-betssocker, men de anlagda fabrikerna gingo snart under, emedan
sockerutbytet blef för ringa. Ehuru försöken sedan alltemellanåt
förnyades, särskildt i början af 1870-talet, kan dock denna industri
först från början af 1880-talet sägas ha fått fast fot i landet.
TAB. 110.
Hvitbetssockertillverkningen i Sverige.
Medeltal för åren1
Antal fabriker.
Betareal.
Hektar.2
Afverkade betor.
Deciton.
Tillverkning, i deciton.
Utbytesprocent.3
Eåsocker.
Melass.
Råsocker.
Melass.
1876/80 .......
1 2 4 13
18 19 19 19 19
400
1,100 4,000 14,000
18,648 28,360 23,665
22,793 26,470
113,300 327,124 1,162,286 4,157,316
5,387,089 8,902,404 7,161,412 4,809,315 6,220,466
9,472
28,505 118,241 460,664
621,143 1,055,562
889,353 593,162
808,107
12,635 37,354 116,914
157,534
251,789 207,313 131,538 186,537
8-34 8’69 10-34 11-20
11-61 11-86 12-42 12-33 12-99
4’06
3-18 2-83
3-03
2-83 2-89 2-74 3-00
1881/85 ...........
1886/90 ...........
1891/95
År 1895 4
» 1896
* 1897 .....
» 1898 ..........
» 1899 ..........
1 Åren afse här skördeåren af hvitbetor, alltså de tillverkningsår,
som begynna under angifna år och utlöpa under det närmast följande. I
franska upplagan af detta arbete afses däremot t. ex. med 1876
tillverkningsåret 1875-76, o. s. v. - 2 Femårsmedeltalen för
åren 1876/95 beträffande hektartalen äro lösa uppskattningar,
under antagande af ungefär 300 dt. skörd pr hektar. - 3 Talen
för femårsperioderna äro media af de särskilda årens procenter. -
4 Om utbytesprocenterna se den officiella årsberättelsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
