Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X.a. Sveriges vattenfall, af major P. Laurell, Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
714 X.
TILLVERKNINGSINDUSTRI.
före oss i konsumtion, hafva vunnit detta resultat genom en
betydande användning af socker för exportindustrier. Då detta
exempel näppeligen under den närmaste tiden kommer att följas hos
oss och då en export af sockret såsom sådant är omöjliggjord genom
de stora produktionsländernas exportpremier, så synes det, som om
under den närmaste framtiden Sveriges sockerindustri skulle komma
att blifva ungefär stationär. För en ytterligare utvidgning kräfvas
tydligen andra allmänna förutsättningar än de nuvarande.
Sockerraffinaderier.
Af dessa stå några i omedelbart samband med en eller flera
råsockerfabriker. Vid samtliga raffinaderier tillverkades under
1870-talet 162,000 dt. raffinadsocker årligen, under 1880-talet
323,000 och under förra hälften af 1890-talet 530,000 dt. År
1898 hade kvantiteten hunnit till 893,696 deciton, förutom 57,920
dt. sirap och melass. Antalet raffinaderier har under hela denna
tid föga förändrats och utgör nu 10. Af dem är T ant o beläget i
Stockholm, hvarjämte Norrköping och Göteborg äga hvar sitt (Gripen
samt Carnegie & C:o); samtliga öfriga (Arlöf, Landskrona, Lund,
Lyckåker, Ystad och tvenne i Helsingborg) äro belägna i Malmöhus
län. - Hela antalet vid raffinaderierna sysselsatta arbetare uppgick
år 1898 till 2,782.
Emedan numera hufvudsakligen betsocker kommer till användning
i raffinaderierna, kan den därvid erhållna sirapen knappast
användas i matlagningen utan måste tillgodogöras på samma sätt som
hvitbetsmelass. Endast den sirap, som erhålles vid raffinering af
kolonialsocker (af sockerröret), kan användas till människoföda,
och sådan importeras numera också i stor mängd, företrädesvis från
England och Danmark. De vanligaste slagen af konsumtionssocker äro:
raffi-nad, som förekommer i topp- och bitsocker äfvensom krossocker,
samt farina, som påminner om det förr brukliga pudersockret, det
vid bearbetning af sockerrörets safter erhållna råsockret.
Melassen från betsockerfabriker och raffinaderier, som förarbeta
betsocker, innehåller visserligen omkring 50 % socker men smakar och
luktar mycket illa. Den användes därför dels, ehuru i ringa mängd,
till sockerextraktion, dels, enbart eller i blandning med andra
ämnen (såsom betsocker och proteinrika ämnen), till kreatursfoder,
dels till brännvinsbränning. Slutligen har också (1896) en melass
f or ädling s fabrik kommit till stånd med uppgift att ur melassen
af-lägsna de illaluktande och illasmakande ämnena, så att den
därefter kan-begagnas till matsirap. Före 1895 utfördes större
delen af melassen till Frankrike, och 1894 utgjorde denna export
105,000 deciton, men i följd af melasstullens höjning i Frankrike
har exporten numera så godt som upphört. Den efter diffu-sionen
återstående betmassan, hvilken utgör 40 å 50 % af betornas vikt,
användes till kreatursfoder.
Tullen på socker och sirap har växlat rätt mycket. Numera utgör
den för raffinad 33 öre pr kg. och för sirap 10 öre. Vid export af
raffineradt socker, nämligen topp-, kandi- och kaksocker, tillverkadt
af importeradt, förtulladt råsocker, lämnas en tullrestitution
af 28*2 öre pr kg. Vid export af socker, tillverkadt af inom
landet produceradt hvitbetssocker, lämnas däremot ingen som helst
skatterestitution.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
