Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X.a. Sveriges vattenfall, af major P. Laurell, Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÄRINGS- OCH NJUTNINGSÄMNEN.
717
brännvin som säkerhet för ogulden skatt. Ett större antal
brännerier stå under tillsyn af en öfverkontrollör, som ensam har
rätt att öppna kontroll apparaten samt genom då och då företagna
profmätningar förvissa sig om dess gång. Högsta öfverinseendet öfver
brännvinstillverkningen utöfvas af chefen för Finansdepartementets
Kontroll- och justeringsbyrå. - Brännerivittnena, som infördes
1855 i och med det nya skattesystemet, afskaffades åter, då
kontrollapparaterna infördes.
Nu gällande lag angående tillverkning af brännvin är af den 13
juli 1887 med senare tillägg. Tillverkningsåret räknas från l
oktober till 30 september men omfattar i verkligheten blott de
sju månaderna oktober-april; endast de brännerier, som tillika äro
pressjästfabriker, få bränna under månaderna maj-september.
Angående lagstiftningen för handeln med brännvin äro upplysningar
lämnade under kapitlet Nykterhetsrörelsen. Därstädes samt å sid. 143
och 144 meddelas äfven uppgifter angående förbrukningen. Med hänsyn
till den sistnämnda torde böra meddelas, att införseln af konjak
uppgick i medeltal för femårsperioderna 1871/95 till resp. 10,782,
15,745, 13,274, 9,910 och 9,396 hektoliter årligen men år 1899
till 12,705 hl. Af arrak infördes i medeltal för femårsperioderna
resp. 13,957, 10,252, 8,701, 8,232 och 7,662 hektoliter årligen men
år 1899 ånyo 9,205 hl. Vid konsumtionsberäkningarna äro dessa liksom
annan främmande spirituösa inräknade under brännvinsförbrukningen -
alltid med reduktion till 50 % alkoholhalt.
Destilleringsverk. Den allra största delen af det brännvin, som
konsumeras i Sverige, har blifvit renadt antingen enbart genom
kolfiltre-ring eller ock genom omdestillering, hvarmed ofta förbindes
förnyad kolfiltrering.
Råspritens omdestillering utföres i särskilda reningsverk, hvarvid
finkelolja och andra föroreningar afskiljas och etylalkohol fås i
rent eller nästan rent tillstånd. Ehuru flera brännerier numera äro
försedda med egna reningsverk, bedrifves dock brännvinsreningen till
största delen såsom egen industri af fabriker, som själfva ej idka
brännvinsbränning. Ar 1898 räknades i allt 23 destilleringsverk,
af hvilka 7 tillika voro brännerier, med en tillverkning i allt af
373,959 hektoliter varm-renadt brännvin. Betydande reningsverk äro
Reymersholm, nära Stockholm, Göteborgs, Kristianstads, Karlshamns,
Motala m. fl.
Det största spritreningsverk, som funnits i vårt land, var det,
som i medlet af 1880-talet sattes i gång i Karlshamn med uppgift att
förädla råsprit och sedan exportera den förädlade varan. Under åren
1885/91 infördes sammanlagdt till denna fabrik 1,650,000 hektoliter
råsprit af femtio volymprocent.
Denaturering af brännvin, med åtföljande skatterestitution, har varit
med-gifven från och med år 1888. Brännvin denatureras på olika sätt
alltefter dess tillämnade användning; sådant, som denatureras med
det s. k. allmänna denatu-reringsmedlet (en blandning af tio delar
träsprit och tre delar pyridinbaser), hvaraf 13 kubikcentimeter
tillsättes hvarje liter af normalstyrka, får fritt försäljas. Af
brännvinstillverkningsafgiften restitueras numera 49 öre pr liter
(= 98 % af skatten). Under de senaste åren hafva denaturerats mer
än 20,000 hektoliter brännvin årligen (å femtio %).
Punschbryggerier. En för Sverige egendomlig dryck är punschen,
hvilken tillagas af arrak, vatten och socker, i växlande
proportioner. År 1898 funnos i vårt land 101 punschbryggerier, med
en sammanlagd tillverkning af 28,600 hektoliter, hvaraf en ringa del
(cirka 2 %) exporterades. Punsch tillverkas dessutom i stor skala
af många brännvins försäljningsbolag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
