Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X.c. Textil- och beklädnadsindustrien, af professor G. Sellergren, Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VAROR AF STEN, LERA, KOL OCH TORF.
775
Införseln utgjorde år 1899 af kalk 34,343 hl., till värde af 40,000
kronor; af krita var införseln ännu mindre betydande. Utförseln af
kalk besteg sig samma år till 80,153 hl., till värde af 94,000 kr.,
och utförseln af krita till ett värde af 110,000 kronor.
Kiselgur eller infusoriejord, hvilken består af kiselskeletten
efter en forntida diatomé, förekommer i Sverige i betydande lager i
Lappland samt vid Osby i Skåne. Den har sin förnämsta användning som
isoleringsmedel för ångpannor, bakugnar m. m. samt till dynamit. Ar
1898 fanns en fabrik för denna vara med ett tillverkningsvärde af
omkring 7,OOÕ"kronor.
Glasbruk.
Glas har i Sverige tillverkats från 1640-talet, då ett glasbruk
anlades i Stockholm, men först från medlet af 1700-talet synes
industrien hafva hunnit någon utveckling. Vid den tiden anlades
nämligen några af de ännu bestående glasbruken, såsom Limmared
i Västergötland 1740, Kosta i Småland 1741 Sandö på en ö i
Angermanälf-ven 1750, Liljedahl i Värmland 1761. På senare åren ha
tillkommit Reijmyra i Östergötland 1808, Eda, Surte, Glafva m. fl.
Med det betydande omfång, den svenska glasindustrien numera vunnit,
hafva bruken i allmänhet utbildat vissa specialiteter. Eeijmyra
och Kosta tillverka hufvudsakligen lyxglas och finare hushållsglas
af kristall, Limmared apoteksglas, Sandö och Glafva tillverka
fönsterglas, Eda, Surte och Liljedahl buteljglas, Pukeberg och
Färeköp lampglas och oljehus, o. s. v.
De större bruken hafva utbytt de gamla långugnarna för vedeldning mot
regenerativa gasugnar för öppna smältdeglar. Som bränsle kan härvid
användas ved, sågaffall och torf. På några ställen har man också
infört ett annat ugnssystem, bestående af 8-12 täckta mycket stora
smältvannor, rymmande 500 ä 1,200 kg. smält glasmassa hvardera; dessa
ugnar uppvärmas genom direkt stenkolseld. För glasets pressning,
etsning och slipning hafva förbättrade metoder införts; också kan det
svenska glaset tillfredsställa mycket höga anspråk inom nästan alla
Glas /rån Eeijmyra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
