Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X.c. Textil- och beklädnadsindustrien, af professor G. Sellergren, Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VAROR AF STEN, LERA, KOL OCH TORF.
779
År 1898 funnos 9 torffabriker i riket, med ett uppgifvet
tillverkningsvärde af 63,000 kr., men, såsom ofvan nämndes,
förbrukas torfven i de allra flesta fall på stället, hvadan man
ej ens tillnärmelsevis kan angifva den här i landet till bränsle
använda torfven. Ensamt till metallurgiska ändamål uppgifvas åtgå
35 å 40 tusen ton årligen.
Ännu ett användningssätt för torf bör här omnämnas, nämligen
torfströ och torfmull för desinfektion och pudrett. Under det att
den fibrösa elastiska andel, som lufttorkad hvitmossetorf lämnar
vid sönderrifning i form af torfströ, med fördel användes till
ströbädd i kreatursstallar, ägnar sig åter den pulverformiga,
mörkare torfmullen, som frånsiktas torfströet, synnerligen väl
till pudrettbered-ning, helst som den alldeles förtager lukten af
exkrementen. Bäst begagnas själf-ströende apparater för torfmullens
anbringande. Torfmullen är äfven genom sin svagt sura karaktär ett
kraftigt desinfektionsmedel mot smittoförande bakterier, och dess
desinfektionsförmåga ökas väsentligt genom en tillsats af 2-3 %
svafvelsyra.
Torfströ och torfmullfabriker funnos 1898 till ett antal af 29,
med ett tillverkningsvärde af 320,000 kronor.
Träkol.
Inom förevarande grupp upptager vår fabriksstatistik numera äfven
tillverkningen af träkol, som år 1898 uppgick till ej mindre än
28,536,724 hektoliter, till ett uppskattadt värde af 9,645,000
kronor. Hela antalet träkolsverk uppgafs till 415 och antalet vid
dem sysselsatta arbetare till 7,579. Kopparbergs län hade största
tillverkningen, till värde af mer än 21/2 millioner kronor; därefter
följde Örebro, Gäfleborgs och Västernorrlands län, med hvartdera
mellan l och 2 millioner kr. - En utförlig behandling af denna
tillverkning är lämnad i det föregående under afd. Bergshandtering.
Oas och acetylen.
Som belysningsmedel infördes gasen år 1846 i Göteborg, år 1852
i Norrköping och. år 1853 i Stockholm. För närvarande finnas
i Sverige 28 gasverk med 865 arbetare och en tillverkning, år
1898, af 37,362,448 kbm. gas (hvaraf ej mindre än 57 % falla
på Stockholms gasverk) äfvensom 75,270 kbm. stenkolstjära. -
Gasförbrukningen i Stockholm har i genomsnitt för femårsperioderna
1856/95 utgjort i ordning 13’i, 19-7, 20*i, 23*9, 30*4, 35’2, 44’9
och 56*i kbm. årligen pr inbyggare; år 1898 steg den till 75 kbm. I
Göteborg utgjorde den sistnämnda år 35 kbm. och i Malmö 48.
Gasverken torde i allmänhet hafva anlagts af enskilda bolag med
rättighet för respektive städer att efter ett visst antal år inlösa
desamma. I de större städerna äro dessa gasverk numera afsevärda
inkomstkällor (ensamt Stockholms gasverk lämnade år 1898 en vinst
af 2 millioner kronor). Förutom till belysning och hushållskokning
användes lysgasen rätt mycket till drifkraft i gasmotorer. För
mindre kraftbehof, såsom l ä 10 hästkrafter, äro dessa motorer
synnerligen bekväma och lättskötta.
Såsom ofvan antydes, begagnas gas nu rätt mycket till bränsle i
hushåll (ensamt i Stockholm äro vid pass 30,000 gasköksapparater
i användning), och äfven för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
