Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X.d. Metall- och maskinindustrien, af lektorn vid Chalmers tekniska läroanstalt fil. dr C. R. Ekstrand, Göteborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
810
X. TILLVERKNINGSINDUSTRI.
Saxverkstaden vid Tunafors.
Genom fabrikanternas sträfvan att hålla sina alster i jämnhöjd
med de alltjämt stegrade krafven på utseende och kvalitet kan
landets behof af hithörande varor numera täckas genom den inhemska
tillverkningen. Förr infördes en icke obetydlig del af finare
smidesartiklar, i synnerhet från Sheffield, England, och Solingen
i Tyskland. Också har Eskilstuna ej utan skäl blifvit kalladt
Sveriges Sheffield.
Den nuvarande omfattningen af metallindustrien inom Eskilstuna
och dess närmaste omnejd (Fors och Klosters socknar, af hvilka
stora delar äro föreslagna att införlifvas med staden) framgår af
efterföljande tal. År 1898 uppgick hela antalet af ifrågavarande
fabriker till 111, sysselsättande sammanlagdt 4,061 arbetare och
tillverkande för ett uppgifvet värde af omkring 8,200,000 kronor. De
flesta fabrikerna äro emellertid små, så att endast för 18 af dem
tillverkningsvärdet öfverskred 100,000 kr.
Flera af fabrikerna äga äfven gjuterier och mekaniska verkstäder,
så att öfverhufvud Eskilstuna är en af vårt lands mest betydande
industriorter. De största etablissementen äro Munktells, flera
gånger nämnda här ofvan, samt Tunafors, i stadens närhet.
I sammanhang med Eskilstuna bör också omnämnas det alldeles invid
staden belägna, staten tillhöriga Karl Gustafs stads gevärsfaktori,
som anlades 1814. År 1899 voro här sysselsatta 544 arbetare,
och till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
