Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X.d. Metall- och maskinindustrien, af lektorn vid Chalmers tekniska läroanstalt fil. dr C. R. Ekstrand, Göteborg - X.e. Handtverk och hemslöjd, af fil. dr A. Raphael, Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HANDTVERK OCH HEMSLÖJD.
817
egna förlagsartiklar. Firman, som grundades 1823 och ombildades
till aktiebolag 1878, sysselsätter 500 arbetare och använder 26
tryckpres-sar, däraf en rotationspress. Närmast i storlek kommer
det år 1874 anlagda Centraltryckeriet. Tillverkningsvärdet utgör
vid Kungl, boktryckeriet omkr. l*2 million kr., däraf 3 4 million i
arbetskostnader, och vid Centraltryckeriet omkring 650,000 kr. Det
sistnämnda tryckeriet sysselsätter 42 tryckpressar.
Af tidningstryckerierna, hvilkas storlek hufvudsakligen bestämmes
af upplagans storlek, intaga Stockholms-Tidningens och Aftonbladets
främsta rummet.
Af stilgjuterier anlades det första i Sverige redan år 1739, men för
närvarande äro desamma af jämförelsevis ringa betydelse. Vanligen
äro de förenade med boktryckerier och omfatta för det mesta äfven
tillverkning af stereotyper’ och galvanos.
Redan i början af de fotografiska reproduktionsmetodernas
framträdande insåg man i Sverige deras betydelse och anlade anstalter
för deras användning. Resultatet var till en början icke riktigt
lyckligt, men genom ihärdigt arbete har man nu kommit så långt, att
här tillverkade klichéer kunna anses vara mycket tillfredsställande.
Litografiska anstalter och ljustryckerier. För tillverkning
af planscher, särskildt för vetenskapliga behof, anlades tidigt
litografiska anstalter, och deras antal växte stadigt till slutet af
1880-talet, då boktryckerierna kännbart började en täflan. Ar 1898
funnos i Sverige 26 litografiska anstalter, med 1,420 arbetare och
ett tillverkningsvärde af 2,096,000 kronor. Störst var Norrköpings
litografiska aktiebolag, som hufvudsakligen tillverkar merkantilt
tryck i stora upplagor, med ett tillverkningsvärde af omkr. 700,000
kr. Därnäst komma Generalstabens litografiska anstalt, som
hufvudsakligen utför kartor, vetenskapliga planscher och fotografiska
reproduktioner, särskildt allt officiellt karttryck i Sverige,
med ett tillverkningsvärde af 250,000 kr., samt Centraltryckeriets
litografiska afdelning för not-, värdepappers- och affarstryck,
med ett tillverkningsvärde af 250,000 kr.
Ljustryckerierna äro i allmänhet förenade med de fotokemigrafiska
anstalterna och användas särskildt för reproduktion af konstverk
och vetenskapliga föremål äfvensom fotografier.
12. HANDTVERK OCH HEMSLÖJD.
Handtverkets historia i vårt land företer i det hela enahanda
huf-vuddrag som i det öfriga Europa, närmast i Tyskland, från hvilket
land den svenska industrien ju hämtat sina tidigaste impulser.
Sveriges land och folk.
52
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
