Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XII.f. Kanaler, af major P. Laurell, Stockholm och major G. Nerman, Uppsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
S74
XII. SJÖFART.
Kanaler.
I Sverige hafva de naturliga vattenvägarna haft afgörande inflytande
på landets odling och bebyggande sedan aflägsnare tider, än
historien kan förtälja. Floderna och sjöarna voro de förnämsta
transportvägarna. Roddbåten drogs förbi forsarna vid uppfart. Yid
nedfart färdades man ofta i forsen. I Norrland se vi ännn, hurudant
förhållandet i detta afseende förr var öfver hela landet.
Sluss vid Trollhätte kanal.
Å värdet af konstgjorda vattenvägar väcktes uppmärksamheten i
Sverige tidigare än i de flesta andra europeiska länder.
Redan Engelbrekt påbörjade arbetet för en kanal mellan Mälaren och
Östersjön vid Södertälje, ehuru förhållandena hindrade honom att
fullborda detta företag. Gustaf Vasa visade i detta afseende såsom så
ofta annars sin klara framtidsblick. Nästan alla de stora kanalleder,
som nu äro utförda eller ifrågasatta, voro af honom påtänkta och
underhandlingar för deras utförande påbörjade, ehuru segellederna
efter då förebragta planer skulle erhållit jämförelsevis anspråkslösa
dimensioner. Emellan Vänern och Kattegat längs Göta älf samt emellan
Vänern och Vättern och vidare mellan Vättern och Östersjön längs
Motala ström ville han öppna segelleder. Men äfven mellan Vänern
och Hjälmaren, emellan Vättern och Hjälmaren och mellan Hjälmaren
och Mälaren voro kanalanläggningar starkt ifrågasatta. Emellertid
saknades alldeles medel till dessa planers fullbordan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
