Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XII.i. Lots- och fyrväsendet, lifräddningsanstalter för skeppsbrutna, af lotskapten E. Smith, Stockholm - XII.j. Bärgnings- och dykeriväsendet, af lotskapten E. Smith, Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BÄRGNINGS- OCH DYKERIVÄSENDET. 883
Fyrskeppen på Sveriges ostkust utläggas så snart om vårarna, som
sådant låter sig göra utan alltför stor risk för drifisen, och
intagas, när man kan befara svårare öfverisning inemot årsslutet. A
rikets södra och västra kuster ligga däremot fyrskeppen stundom
å sina stationer under hela året. - Värdet af de 21 fyrskeppen
uppskattades år 1899 till nära 2 millioner kronor.
Personalen vid lifräddningsanstalterna, hvilken år 1899 uppgick
till 176, förutom 29, som tillika tillhöra lots- och fyrpersonalen,
har att söka rädda i sjönöd stadda besättningar. Den åtnjuter
ersättning för hvarje bärgningsföretag.
Hela lotsverket underhålles uteslutande af de s. k. f y T" och
båkmedlen, eller den afgift, som till utlandet afgående eller
därifrån ankommande fartyg erlägga. Denna afgift är för närvarande
25 öre för hvarje ton och för vissa resor enligt mätbref och inbragte
1899 ett belopp af 1,791,808 kronor.
Lotsledernas antal är 2,200 och sjömärkenas 4,959. - Det antal
fartyg, som under år 1899 grundstött med kronolots ombord, var
54, men endast i fyra fall har lots af krigsrätten blifvit ådömd
straif såsom vållande till olyckan. - Rörande utvecklingen af lots-
och fyrväsendet alltsedan år 1871 meddelas uppgifter i tab. 143 å
föregående sida.
Vid rikets 18 U f räddning s stationer hafva under år 1899 räddats 41
människor och sedan de började sin verksamhet i allt 1,621 människor.
Lotsverket underhåller helt och hållet eller delvis ej mindre än
24 skolor i aflägset liggande trakter, och i dem har under 1899
meddelats undervisning åt 340 barn.
Sverige har alltid intagit ett aktadt rum inom fyrteknikens och
de därmed sammanhängande uppfinningarnas område. Vi vilja blott
framhålla, att den första med spegelapparat försedda blänk f yr, som
någonsin funnits, uppfördes vid Marstrand; vidare det v. otterska
systemet att med olika klippsken belysa vissa sektorer, inom
hvilka grund finnas; det lindbergska systemet att med automatiska
rotatörer åstadkomma klippsken å smärre fyrar utan ständig bevakning
och hvilket användes i inomskärsleder i nästan hela världen; samt
slutligen en vid dessa fyrar använd särskildt konstruerad lampa
för oafbrutet sken och med petroleum till lysämne.
Bärgnings- och dykeriväsendet.
I Sverige omtalas dykeri för bärgande af skeppsbrutet gods först på
1670-talet, då en utlänning, P. A. von Treuleben, erhöll kungligt
privilegium att bedrifva dykeri- och bärgaraffärer. Sedermera
uppstodo (1692 och 1729) tvenne s. k. dykerikompanier, hvilkas
privilegier tid efter annan förnyades. De båda kompanierna
lyckades bibehålla sig till 1802, då den förändring vidtogs,
att ett enda, hela riket omfattande »dykeri- och bärgningskompani»
upprättades. Kompaniet ägde bestånd till sommaren 1831 men fick under
de senare åren af sin tillvaro vidkännas åtskilliga inskränkningar i
sitt monopol. På 1830-talet sökte man åter bilda ett privilegieradt
bolag, och oktroj för ett sådant utfärdades; men dykeriaffärerna
blefvo snart föremål för enskild spekulation.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
