Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIII.1. Järnvägarna. Af byrådirektören i Järnvägsstyrelsen G. Welin - XIII.1.b. Trafik och finansiella förhållanden - XIII.2. Stadskommunikationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
910 XIII.
SAMFÄKDSMEDEL.
och dödats eller skadats öfver hufvud 49 resande, eller en för 102
millioner personkm. - Af järnvägsmän hafva under samma tidrymd C91
skadats genom olycksfall, däraf 231 med dödlig utgång. Af öfriga
personer hafva 364 kommit till skada, af hvilka 264 ljutit döden.
De ofvan anförda siffrorna för nettobehållningen ådagalägga,
att våra järnvägar i allmänhet utgöra ganska goda företag
nr affärssynpunkt. Hvad angår det indirekta utbytet af vår
järnvägsindustri, så kan detsamma svårligen belysas genom exakta
siffror, men helt visst står den betydande utveckling våra nationella
hjälpkällor vunnit under de sista årtiondena i ett nära sammanhang
med tillkomsten och vidgandet af vårt järnvägsnät, som kraftigt
motverkat äfven den böjelse för ekonomisk och social isolering,
som de stora af stånden medfört för de särskilda delarna af vårt
vidsträckta men folkfattiga land.
2. STADSKOMMUNIKATIONER.
Den oerhörda utvecklingen af storstädernas befolkning, administration
och näringar har åstadkommit en fullkomning af deras inre samfärdsel,
som utgör en af våra dagars mest karakteristiska egendomligheter. Då
Sverige endast har ett par eller tre större städer, och äfven dessa
af jämförelsevis blygsamma dimensioner, gifves här naturligtvis
icke mycket utrymme för en täflan med de stora folken, men efter
måttet af folkmängd och rörelse äro i våra nämnda trenne städer
sam-färdsmedlen ganska väl utvecklade; åtminstone gäller detta
Stockholm. Anmärkas må, att järnvägarna i vårt land blott i mycket
ringa omfattning användas för lokaltrafik.
En specialitet för samfärdseln inom Stockholm hafva under årtionden
utgjort dess talrika ånc/slupar, som underhålla en liflig trafik
på hufvudstadens många vattenvägar. Under ode senaste åren
har dock konkurrensen med spårvägarna hejdat utvecklingen. Ar
1898 funnos för trafiken inom Stockholm och dess närmaste
omnejd 63 ångslupar och färjor, med plats för i genomsnitt 111
passagerare å hvarje. Turernas dagliga antal är på många linier
utomordentligt stort, och hela antalet befordrade resande torde gå
till åtskilliga millioner årligen; bestämda sifferuppgifter härom
föreligga icke. - Srjårvägsliniernas sammanlagda längd uppgår
till 23*33 kilometer, och å dem befordrades år 1898 i rundt tal
14*27 millioner resande, motsvarande i genomsnitt ungefär 50
resor för hvarje inbyggare. Spårvägarna ägas af tvenne bolag,
ett för de norra stadsdelarna, med 18’86 km. linielängd och 12’29
mill. passagerare, och ett för Södermalm, med 4’47 km. linielängd
och 1*98 mill. passagerare. Det senare bolaget har uppehållit en
del af trafiken med ångspårvagnar och är nu i färd med att öfvergå
till elektrisk drift. - Stockholms kuperade terräng har skapat
egendomliga befordringsmedel i de båda hissarna till Södermalm
(Katarinahissen och Mariahissen, med hvardera ungefär l
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
