Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIII.5. Telegrafväsendet. Af amanuensen i Telegrafstyrelsen C. Lundgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TELEGRAFVÄSENDET.
921
5. TELEGRAFVÄSENDET.
Den första optiska telegrafen i Sverige kom till stånd år
1794. På hösten nämnda år försöktes nämligen mellan Stockholm
och Drottningholms omkring 10 km. därifrån belägna kungliga
slott en optisk telegraf, konstruerad af sedermera presidenten
A. N. Edelcrantz.
Denna nästan samtidigt med Chappes i Frankrike anlagda men efter en
själfständig metod utförda telegraf visade sig så ändamålsenlig,
att nya telegraf-linier under de närmaste åren anlades från
Stockholm till åtskilliga viktiga punkter vid inloppet till
hufvudstaden, äfvensom på flera ställen å rikets västra och södra
kust. Ifrågavarande anläggningar, hvilka till en del framkallats
genom behofvet af en snabb och säker signaltjänst under 1808 och
1809 års krig, fingo emellertid efter krigets slut förfalla. Först
år 1836 beslöt regeringen deras återupprättande: en telegrafkår,
lydande under chefen för Topografiska kåren, uppsattes och erhöll
år 1838 ett reglemente.
Den följande utvecklingen af den optiska telegrafinrättningen blef
emellertid ganska kortvarig på grund af upptäckten af elektricitetens
ojämförligt större förmåga att snabbt och säkert förmedla
meddelanden på längre afstånd. Efter den elektriska telegrafens
införande afskaffades efter hand de optiska telegrafstationerna,
och för närvarande finnas endast två sådana.
Den första elektriska telegrafledning i Sverige anlades år 1803
mellan Stockholm och Uppsala, hvarefter under de båda följande
åren nya linier sträcktes från Uppsala öfver Västerås, Örebro
och Vänersborg till Göteborg, från Stockholm utefter kusten till
Malmö och från Malmö till Göteborg. Redan år 1854 sattes Sverige
i telegrafisk förbindelse med utlandet genom en undervattensledning
under Öresund.
En fastare organisation erhöll det svenska telegrafväsendet 1856
genom inrättandet af Kungl. Telegrafverket, hvartill hänfördes icke
blott den elektriska utan äfven den optiska telegrafen. Tid efter
annan hafva flera mer eller mindre genomgripande förändringar i denna
organisation blifvit gjorda, dels i följd af den - synnerligast
efter portonedsättningen 1889 - ökade telegramväxlingen, dels och
hufvudsakligen i följd af telefonväsendets storartade utveckling
under 1800-talets sista decennium.
Telegrafverkets nat omfattade vid 1899 års slut: i linier och
kablar 8,809 km., i trådledningar 26,342 km. Därjämte funnos utefter
samtliga järnvägar telegraflinier, närmast afsedda för järnvägarnas
eget bruk vid trafikens ledning men i regeln äfven befordrande
telegrafiska meddelanden från allmänheten. A ungefär hälften af dessa
linier hade äfven telegrafverket ledningar upplagda. Dessa linier,
som gemensamt underhållas af telegrafverket och vederbörande järnväg,
äro inberäknade i ofvanstående uppgift.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
