- Project Runeberg -  Sveriges land och folk /
987

(1901) [MARC] Author: Gustav Sundbärg - Tema: Statistics
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVI.2. Sociala förhållanden och socialstatistik - XVI.2.b. Kooperativa företag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KOOPERATIVA FÖRETAG.
987

sättas till lägst 10 kronor endast i det fall, att aktiekapitalet
ej of verstiger 10,000 kronor, i annat fall lägst 50 kronor. Många
handelsaktiebolag tillämpa gammalmodiga och olämpliga metoder,
och om en stor del af dem kan sägas, att de stå alldeles främmande
för de kooperativa idéerna.

Konsumtionsföreningarna äro grundade på 1895 års lag om ekonomiska
föreningar, som tillämpats från och med år 1897. Förut existerande
föreningar ha måst ändra sina stadgar i enlighet med denna
lag. Enligt denna kunna föreningar bildas dels utan personlig
ansvarighet, dels med en till visst belopp begränsad personlig
ansvarighet. Förutvarande bestämmelser gjorde alla medlemmarne
solidariskt ansvariga. Till skillnad från aktiebolagen få
föreningar bildas, utan att något visst bestämdt kapital förut
tecknats. Nya medlemmar kunna när som helst vinna inträde. Andelens
storlek växlar; vanligen är den 5-25 kronor. Till följd af lagens
otydlighet är ovisst, huruvida konsumtionsföreningarna äga sälja
varor till »icke medlemmar», hvilket gör att, innan prejudikat
vunnits eller lagändring skett, väsentligt olika åsikter
härom råda. Föreningens angelägenheter skötas af styrelse och
handelsföreståndare. Medlemsmöten hållas vanligen l-4 gånger årligen.

Såväl handelsaktiebolagen som föreningarna måste registreras för
att erhålla rättigheter och blifva juridiskt ansvariga.

Som de kooperativa företagen ända intill Kooperativa förbundets
bildande (se nedan) varit isolerade och knappt vetat om närmaste
grannars existens, äro de till sin natur och verksamhet i hög grad
olikartade. I stort sedt torde följande bestämmelser vara typiska.

Affärsverksamheten grundas på det genom medlems aktier eller andelar
bildade kapitalet. Som detta ofta är otillräckligt för extra kontant
inköp, användes härvid 3 å 6 månaders kredit. Varorna säljas till
gängse pris, på sina ställen endast mot kontant betalning, dock
ofta på kredit, som efter kundernas aflönings-sätt växlar mellan
8 och 30 dagar. De under den senaste tiden bildade föreningarna
tillämpa i allmänhet det kontanta betalningssystemet beträffande
både inköp och försäljningar.

Af den uppstående vinsten afsättes vanligen en del till reservfond;
högst sällan användes någon del af vinsten till bildningsändamål;
å medlemmarnes andelar eller aktier lämnas 5, i vissa äldre bolag
ända till 10 % ränta; återstoden af vinsten fördelas på medlemmarne
i proportion till uppköpen. För kontroll å dessa föres motbok
med hvarje medlem. Endast undantagsvis får den hvarje medlem
tillkommande årsvinsten insättas till förräntning i affären, och
ofta stadgas, att medlem får deltaga med endast en andel. Genom
dessa bestämmelser minskas risken för hvar enskild medlem, men
rörelsekapitalet begränsas, hvilket försvårar affärsverksamheten
och omöjliggör utveckling på produktionsområdet.

Att många kooperativa företag misslyckats, skylles på misstro
och okunnighet, förlust genom kreditsystemet samt låga löner till
föreståndarne, hvarigenom olämpliga sådana erhållits.

Antalet handelsaktiebolag och konsumtionsföreningar, hvilka
delvis eller helt och hållet bildats af arbetare, torde enligt
registreringsuppgifterna uppgå till 390, hvaraf 213 af de förra
och 177 af de senare, och dessutom ett okändt antal oregistrerade
föreningar.

I städerna ha de kooperativa företagen mött de största svårigheterna
till följd af den stora konkurrensen, men exempel saknas ej på
framgångsrik verksamhet äfven i dessa. Å den glest befolkade
landsbygden äro de sällsynta. Bäst ha de lyckats vid industriella
verk i mellersta Sverige och Skåne samt vid sågverken i Norrland. I
trakten af Sundsvall finnes sålunda ett 40-tal bolag och föreningar,
af hvilka åtskilliga grundats redan på 1870-talet. Flera af dessa
ha en omsättning på mellan 100,000 och 200,000 kronor samt egna
lokaler; vinstutdelningen uppgår ofta till 10-12 % af omsättningen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:49:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverig01/1003.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free