Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVI.2. Sociala förhållanden och socialstatistik - XVI.2.f. Pensionskassor, af t. f. förste aktuarien i Statistiska centralbyrån H. Burström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
996 XVI. ARBETARLAGSTIFTNING OCH
SOCIALSTATISTIK.
Pensionskassor.
Bland de svenska pensionskassorna kunna särskiljas tvenne
grupper. Den ena omfattar de kassor, som, liksom sjuk- och
begrafningskassorna, för sin tillkomst ha att tacka frivillig
sammanslutning för ömsesidigt bistånd. Dessa kassor, de talrikaste
men till sin omfattning mindre betydande, lämna i regeln pension
blott till behöfvande, hvadan understödet snarare har formen af
nödhjälp än pension i vanlig mening. Ofta är ock pensionsrummens
antal fixeradt och pensionsbeloppen beroende af kassans
förhandenvarande tillgångar. Af annan natur äro de kassor, som
tillkommit på arbetsgifvarnes initiativ och^som af dessa i regeln
åtnjuta understöd. I dessa kassor är medlemskap obligatoriskt
för alla de personer, som inom ifrågavarande verksamhetssfär
äro anställda, och pensionsrätt inträder vid bestämd ålder för
yrkesutöfvarne, vanligen sammanfallande med åldern för afgång från
innehafvande tjänst, och änka och barn komma eventuellt i åtnjutande
af pension vid makes eller faders död oafsedt dödsboets ekonomiska
,ställning. Så är förhållandet med de stora pensionskassorna för
statens tjänare, så ock med dem för personer i kommuners tjänst,
äfvensom med de kassor, som på senare tider här och hvar bildats
för personer i privat tjänst, såsom inom enskilda järnvägsbolag,
större industriella etablissement och dylikt.
Vår kännedom om de förefintliga pensionskassorna, liksom om sjuk-
och begrafningskassorna, är i viss mån bristfällig. Enligt
tillgängliga källor skulle emellertid antalet förstnämnda
kassor (frånräknadt sjömanshusens) år 1895 hafva utgjort 180,
med en kapitalbehållning vid nämnda års slut af 94,784,722
kronor. Tvenne kassor voro stiftade redan före 1700-talets ingång,
18 under 18:e århundradet, 38 under åren 1801/50 samt 115 sedan
19:e århundradets midt. Ej mindre än 63 kassor, med kapital om
84,115,062 kronor (eller nära 90 % af samtliga kassors tillgångar),
hade sitt säte i Stockholms stad, hvarvid dock är att märka,
att flera af dessa kassor verkade öfver hela landet. Förutom
de i tab. 158, sid. 998, särskildt redovisade må bland sådana
kassor anföras följande, med här angifna kapitalbehållning vid
1895 års slut: Sjömannaföreningens pensionsfond (94,421 kronor),
Ångfartygsbefälhafvarsällskapets pensions- och understödskassa
(116,200 kr.), Bok- och musikhandlarnes pensionsförening (201,367
kr.), Han-delsbokhållarnes pensionsförening (453,974 kr.), Dramatiska
och musikaliska artisternas pensionsinrättning (367,115 kr.),
Artisternas och litteratörernas pensionsförening (220,315 kr.),
hvars medlemsantal dock är fixeradt till högst 100 af båda könen,
Svenska publicisternas understöds-, sjukhjälps- och pensionsförening
(124,279 kr.), Svenska lärarinnornas pensionsförening (372,139
kr.), Pensionsinrättningen för lärarinnor vid Sveriges högre skolor
för kvinnlig ungdom (260,899 kr.), hvilken från och med år 1897
åtnjuter statsbidrag, utgående med 10 kr. pr medlem, Apotekarkårens
lifränte- och pensionskassa (467,989 kr.). Äfven bland landsortens
kassor finnas en del, hvilkas verksamhet är utsträckt utöfver
förläggningsorten; så är bland annat förhållandet med den i
Karlskrona förlagda Flottans pensionskassa samt Allmänna änke-
och pupillkassan i Göteborg (1,360,450 kr.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
