Sveriges areal, jämförd med arealen af Frankrike och Schweiz.
| 1 |
Konungariket Sverige omfattar östra och större delen af den i nordvästra Europa belägna Skandinaviska halfön, hvars västra del upptages af det med Sverige i en politisk union förenade konungariket Norge. Af de bägge rikenas sammanlagda ytvidd, omkring 770,000 kvkm., omfattar Sverige 448,000 kvkm., eller ungefär 58 %, och af den sammanlagda folkmängden, något mer än 7 millioner, bo inom Sverige något öfver 5 millioner, eller vid pass 70 %.
Med hänseende till ytvidden bilda Sverige och Norge ett statskomplex, som inom hela Europa öfverträffas endast af ryska riket. Äfven Sverige ensamt, som omfattar 4,57 % af Europas yta, är en af de större staterna i vår världsdel. Det är något mindre än Frankrike eller Tyska riket, men däremot nära en half gång större än Storbritannien och Irland. Med hänsyn till folkmängd kan den svensk-norska unionen naturligtvis ej täfla med stormakterna, men bland staterna af andra ordningen öfverträffas den blott af Spanien. Sverige ensamt är ungefär så folkrikt som Nederländerna och står alltså något tillbaka för Belgien men öfverträffar t. ex. Schweiz med mer än 60 %.
Till följd af sitt nordliga läge är den Skandinaviska halfön i allmänhet glest bebodd men dock tätare än något annat land, beläget på lika hög breddgrad. De sydligaste delarna af Sverige kunna med hänsyn till uppodling och folkmängdstäthet sidoställas med Centraleuropa.
Sverige omgifves i öster, söder och delvis väster af haf (Bottniska viken, Östersjön, Öresund, Kattegatt och Skagerack). Landgräns äger Sverige endast mot Norge och Finland. Liksom Sveriges folk åtnjuter förmånen af en sällsynt etnografisk enhet, är äfven Sveriges land i allmänhet väl begränsadt. Det enda undantaget härutinnan bildar gränsen mot Finland, hvilken utgöres af älfvar, ett förhållande som gemenligen betraktas såsom mindre fördelaktigt, då en flod, genom den
| 2 |
|
Sveriges areal, jämförd med arealen af Frankrike och Schweiz. |
|
|
Närmare angifvet är Sverige beläget mellan 69° 3' 21" och 55° 20' 18" nordlig bredd samt mellan 11° 6' 19" och 24° 9' 11" öster om Greenwich. Latituden för Stockholms observatorium är 59° 20' 34",0, för Uppsala observatorium 59° 51' 29",4 och för Lunds observatorium 55° 41' 51",6; tidsskillnaden mot Greenwich utgör för Stockholms observatorium lt 12m 13s,99, för Uppsala 1t 10m 30s,15 och för Lunds Ot 52m 45s,01.
Sveriges längd från norr till söder är ungefär 1,600 km. Den största bredden utgör omkring 400 km. Omkretsen har af Strelbitsky beräknats till 9,817 km., hvaraf 7,624 km. utgöras af kuststräckningarna, 536 km. bilda gränsen mot Finland och 1,657 km. gränsen mot Norge. Tydligt är dock, att alla dylika beräkningar äga endast relativt värde, då resultatet i så hög grad är beroende af till hvilken utsträckning kustens mindre oregelbundenheter äro tagna i betraktande.
Sveriges areal utgör, enligt svenska generalstabens nyaste mätningar, 44,786,227 hektar, en siffra som det kartografiska arbetets fortgång tvifvelsutan skall komma att i någon mån modifiera. Strelbitsky uppskattade år 1882 Sveriges ytvidd till 45,057,530 hektar. Skillnaden mot svenska generalstabens resultat är alltså tämligen obetydlig.
Gränslinien mellan Sverige och Norge är till öfvervägande del - från längst i norr till nordligare delen af Värmland - en verklig naturgräns, framgående öfver stiglöst fjäll, utmed vattendelaren vid den skandinaviska halföns högsta delar. Den sydligaste delen däremot är grundad på historiska förutsättningar, och utmed denna har sedan urminnes tider en liflig förbindelse mellan svenskar och norrmän ägt rum, liksom ock gränsen själf i äldre tider upprepade gånger förskjutits än till det ena och än till det andra landets favör. - Mot Finland utgöres riksgränsen af Köngämä, Muonio och Torne älfvars djupaste fåra. Vid Haparanda har, genom Torne älfs uppgrundning, ett stycke af Finlands mark kommit att landfast sammanhänga med Sverige.
Liksom de flesta länder har Sverige en olika indelning från administrativ synpunkt mot från historisk. Den gamla historiska indelningen i landskap framgår af kartan sid. 4. Anmärkas må, att här det gamla landskapet »Västerbotten» fördelats i »Västerbotten» och
| 3 |
|
Sveriges folkmängd år 1900, jämförd med folkmängden i Belgien och Schweiz. |
|
| Landskap. | Kvadratkilom. | Folkmängd. |
|---|---|---|
| Uppland | 12,848 | 484,000 |
| Södermanland | 8,990 | 308,000 |
| Västmanland | 8,908 | 174,000 |
| Närke | 4,347 | 120,000 |
| Värmland | 20,006 | 269,000 |
| Dalarne | 30,792 | 216,000 |
| Östergötland | 11,054 | 278,000 |
| Småland | 30,642 | 550,000 |
| Öland | 1,346 | 31,000 |
| Gottland | 3,158 | 53,000 |
| Blekinge | 3,015 | 146,000 |
| Skåne | 11,274 | 624,000 |
| Halland | 4,921 | 142,000 |
| Västergötland | 18,587 | 624,000 |
| Bohuslän | 4,508 | 162,000 |
| Dalsland | 4,196 | 73,000 |
| Gästrikland | 4,445 | 92,000 |
| Hälsingland | 15,529 | 143,000 |
| Härjedalen | 12,858 | 11,000 |
| Jämtland | 37,015 | 98,000 |
| Medelpad | 7,238 | 92,000 |
| Ångermanland | 20,952 | 150,000 |
| Västerbotten | 16,068 | 96,000 |
| Norrbotten | 27,404 | 103,000 |
| Lappland | 118,652 | 58,000 |
| De fyra stora sjöarna | 9,109 | - |
Dessa tal äro dock blott ungefärliga, då gränserna mellan landskapen i vissa fall pläga alltefter olika synpunkter dragas något olika. - Af staden Stockholms folkmängd äro här 90,000 personer räknade till Södermanland och återstoden till Uppland.
På nyssnämnda karta äro äfven utmärkta Sveriges tre gamla »hufvuddelar», Svealand, Götaland och Norrland. Till sistnämnda landsdel har här räknats äfven Gäfleborgs län, såsom vanligen plägar ske. Ytvidden af Norrland, på detta sätt begränsadt, uppgår till 261,104 kvkm.; för Svealand utgör arealen 84,947 kvkm. och för Götaland 92,702. För erhållande af Sveriges hela ytvidd får tilläggas arealen af de fyra stora sjöarna i Mellansverige (9,109 kvkm.), hvilka icke pläga fördelas på de särskilda länens areal.
| 4 |
|
