- Project Runeberg -  Sveriges land och folk : historisk-statistisk handbok / Första delen /
549

(1915) [MARC] Author: Joseph Guinchard
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Undervisningsväsendet och den andliga odlingen. Inl. av P. E. Lindström - 11. Den vetenskapliga forskningen - Botanik. Av H. Hesselman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

549

BOTASIK.

denna vetenskapsgren. Tyvärr utbildade icke Wahlenberg några lärjungar, utan
med honom upphörde den växtgeografiska forskningen i vårt land för att
åter-väckas till liv först i senare delen av århundradet.

Elias Fries.

Inom fanerogamsystematiken framträdde nya riktningar,rför vilka Elias Fries
(1794—1878) blev en lysande representant, som kring sig samlade
många.lärjungar. De enskilda arterna underkastades en noggrannare granskning, än vad
Linné förmått göra, varvid många av dessa sönderdelades i flera olika arter, ett
studium som haft stor betydelse för utbildningen av artbegreppet. Elias Friee
uppställde också ett naturligt system, som innehöll mycket, som sedermera
upptagits av moderna författare. Genom sina allmänfattligt hållna »Botaniska
utflykter» bidrog han ock till att popularisera sin vetenskap. Vad artstudiet
beträffar erhöll han många lärjungar, bland dem Th. M. Fries (1832—1913) och
K. J. Lindeberg (1815—1900). K. J. Hartman (1790—1849) utgav år 1820
en skandinavisk flora, som sedermera utgått i ej mindre än 11 upplagor, de
sex sista redigerade av sonen K. Hartman (1824—84), ett arbete, som i hög
grad befrämjat studiet av Sveriges flora och intresset för densamma.

I början av 1800-talet väckte kryptogamerna en större uppmärksamhet än
förut bland forskarna. Också ägde Sverige vid denna tid tvenne stormän inom
kryptogamforskningen, nämligen K. A. Agardh (1785—1859), som i synnerhet
studerade algerna, och El. Fries, som genom talrika skrifter, först och främst

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:52:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverig15/1/0583.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free