Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Sveriges naturtillgångar. Av Gunnar Andersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
I. SVERIGES NATURTILLGÅNGAR.
Gottland m. fi. ställen producera redan årligen byggnadssten,
industri-och jordbrukskalk för ungefär 3 milj. kr., varförutom tegelindustrien anses
ha ett tillverkningsvärde av 16 milj. kr. G-ott inhemskt material i såväl
lera som kalkstenar finnes flerstädes även för cementberedning. Sedan år
1873, då den första fabriken anlades vid Lomma i Skåne, har
cementindustrien också kämpat sig fram till en plats i solen inom landets näringsliv
och liar, oaktat den ej av naturen kan anses mera gynnad än i
grannländerna, förmått gripa ut över landets gränser som exportindustri; 1913
med 3-4 milj. kr. cementexport. Hand i band med den går även i detta
avseende de industrier, som tillgodogöra sig Skånes stenkolsformations
förut omtalade eldfasta leror ocli de helt visst ganska värdefulla
kaolin-lagren i nordöstra Skåne.
Berg och jordarter ge ej blott byggnadsmaterial, de bidraga även med
en för vart årtionde allt större anpart i världshandeln med näringssalter
för växter och djur och råämnen för en blomstrande kemiskt-teknisk
industri. Sedan århundraden har Sverige varit skattepliktigt till de
koksaltpro-ducerande länderna och från början av adertonhundratalet till de tyska
kalisaltverken. Även Chile m. fi. länder har landet skänkt sin tribut för
kväve-salter. Fattas då alla dessa det moderna lantbrukets nödvändighetsvaror?
Kalk, den stora trollkarlen, då det gäller att höja jordens bördighet,
finnes inom vissa trakter i outtömliga förråd, men då den dessvärre
förekommer i mycket ringa mängd i huvuddelen av Sveriges mark, är och förblir
det en av det svenska jordbrukets mest fordrande uppgifter att förmedla
densammas överförande från de kalkrika till de kalkfattiga trakterna. Det
rör sig redan om värden i miljoner, som för nu ifrågavarande ändamål
årligen fördelas och spridas ut över landet, och det är en ^cka, att det
finnes så rikliga tillgångar därav. Hade naturen själv, som i vissa andra
länder, för årtusenden sedan fördelat kalken över hela landet, hade ganska
säkert dettas historia varit en annan och ännu storslagnare än den, som
hittills blivit Sverige tillmätt.
Av ett annat viktigt växtnäringsämne, kali, innehåller vår berggrund
och våra jordarter oändliga förråd, men de äro föga tillgängliga. Nya
uppslag och metoder synas emellertid under senare tider arbeta sig fram, vilka
kanske möjliggöra deras framgångsrika tillgodogörande. Då vore en stor
rikedomskälla för Sverige öppnad. Ännu kan ingen med säkerhet förutse
utgången.
Kvävet kan visserligen ej tagas ur jorden, men med den av
vattenfallens kraft alstrade elektriska ljusbågen fängslas det numera ur luften och
bindes vid landets rikliga förråd av kalk.
Här och var i berggrunden träffas även andra värden av skilda slag.
Ovan hava blott de viktigaste och största kunnat påpekas.
Sammanfattas bilden kan dock sägas, att Sverige ingalunda blivit
missgynnat. Visserligen har frånvaron av guld varit menlig för den
ekonomiska utvecklingen. Det rörliga kapital, som även måttliga sådana
tillgångar direkt förlänar ett land och vilket stödjer och eggar företagsam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
