Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Sveriges naturtillgångar. Av Gunnar Andersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄXTVÄRLDENS PRODUKTIONSVILLKOR OCE PRODUKTIONSMÖJLIGHETER. 7
heten på olika områden, har ej i Sverige varit lättfånget, utan med svett
■och möda måst samlas. Nu torde man emellertid, särskilt beträffande de
verkligt överlägsna naturtillgångarna, järnmalmerna och
granitbergarter-iia, ha kommit ut ur det svåra föret i portgången, och rika
utvecklingsmöjligheter vinka helt säkert i en icke alltför avlägsen framtid.
Yäxtvärldens produktionsvillkor och produktionsmöjligheter.
Bland de naturförhållanden, som betinga ett lands alstring av
nyttigheter ur växtriket, må framför andra beaktas å ena sidan markens
ursprungliga beskaffenhet, å den andra klimatet.
Över en stor del av Sverige består jordtäcket av svårodlade moränmarker,
av ogynnsamma torvmarker eller av för nyttighetsproduktion odugliga
hällmarker. Blott inom vissa områden, framför allt de även från
kommunikationssynpunkt välbelägna kusttrakterna, har naturen så att säga
inbjudit människan att slå sig ned som jordbrukare. Den vida
övervägande delen av landet är hänvisad att förbliva skogbärande.
I gengäld ha vissa delar av detsamma, de skånska slätterna, redan av
naturen fått den yppersta åkerbruksjord, som vår världsdel bjuder, och sådana
områden av landet, där kalkrika sedimentära bergarter givit upphov åt
de lösa avlagringarna, torde överhuvud kunna sägas ha en fullgod och för
•odling synnerligen lämplig mark. Här ligga också de gamla rika
bygderna. Dessvärre är dock arealen av dessa områden rätt ringa: 8—9 %
•av landet i dess helhet. Marken inom övriga delar är i stort sett
näringsfattig, då hänsyn tages till vad de starkt näringsbehövande
kulturväxterna fordra, om de skola nå full och rik utbildning. Att
•så är, bevisas ock av den i jämförelse med vissa andra länder ringa
procent, som blivit lagd under plog, eller c:a 10 % av de 35-2 milj. har land,
som äro belägna under skogsgränsen. Detta förhållande beror dock i viss
mån även därpå, att ali brukbar jord icke hunnit tagas i kultur. Det lider
visserligen intet tvivel, att åkerarealen småningom kommer att ytterligare
utvidgas. Den har under de 44 åren 1865—1909 utökats med c:a 1-3 milj.
har eller omkring 36 %, men nyodling i mycket stor skala torde i
framtiden icke vara att förvänta, dels på grund av brist på fullt lämplig mark,
dels därför att jord, som måste utdikas, ofta lämpar sig bättre för skogsbruk,
vars avkastning, då en rationell skogsvård trängt igenom, med de alltjämt
stigande virkesprisen blir mera lönande än ett åkerbruk på en svag och
dyrodlad jord.
Den andra viktiga produktionsfaktorn är klimatet. Obestridligen har
"Sverige i förhållande till sitt nordliga läge ett i högsta grad gynnat klimat;
vår januaritemperatur är 12—13° högre än medeltemperaturen för länder
på motsvarande breddgrad. Det är detta lyckliga förhållande, som skänkt
landet möjligheten, att, trots sitt geografiska läge, jämförligt med
Sydgrönland, Hudson Bay-länderna m. fi., erövra en plats bland de länder,
som gå i spetsen för den mänskliga kulturen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
