Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Lanthushållning. Inl. av H. Juhlin Dannfelt - 1. Jordbruk. Av H. Juhlin Dannfelt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SPANNMÅLSODLING.
49
I äldre tider var kornet det mest odlade sädesslaget, men dess odling har
alltmer förlorat i betydelse, så att det numera intager en jämförelsevis ringa del
av åkervidden med undantag blott för övre Norrland, där dess tidigare mognad
giver det företräde framför andra sädesslag. I vidsträckta delar av de fyra
nordligaste länen är kornet det enda sädesslag, som med någon säkerhet kan odlas
till mogen skörd. Som brödsäd har korn ersatts framförallt av råg, som vid
1800-talets början i skördemängd var jämnställt med kornet men vid dess slut
skördades i ungefär dubbelt så stor mängd; rågodlingen har dock ej tillväxt i
samma mån som spannmålsodlingen i dess helhet, under det att däremot vete,
särskilt under senaste årtionden, fått intaga en allt större del av åkerjorden men
fortfarande dock intager sista rummet bland de fyra stråsädesslagen i avseende
på såväl areal som andel i hela sädesskörden.
Framför allt har dock havren vunnit i betydelse. Från att i äldre tider hava
odlats så gott som uteslutande på tillfälligt upplöjd ängsmark har detta
sädesslag intagit allt större andel av åkern och odlas i närvarande tid på föga mindre
än rikets halva sädesbärande åkerareal samt lämnar ungefär lika stor skörd som
de övriga nämnda tre stråsädesslagen sammanräknat, oavsett att den i regel
utgör den övervägande delen av blandsäden, varav odlingen under senaste
årtionden varit stadd i rätt stark ökning.
Av mindre betydelse i avseende på odlingens omfattning och skördens värde
äro baljväxter eller trindsäd (ärter, bönor och vicker) samt bovete, vilket
sistnämnda sädesslag alltmer undanträngts, i den mån jordbruket gått framåt, och
odlas numera endast i liten skala i Skånes magraste sandjordsområden.
Skörden av de olika sädena under olika tider framgår av Tab. 11 och 12 och
med den nutida fördelningen å länen av Tab. 16. över huvud kan Sverige i
fråga om spannmålsodlingen sägas sönderfalla i trenne regioner. I Norrland är
kornet det förhärskande sädet, och det i högre grad, ju längre norr ut man
kommer. Mellersta och södra Sverige åter dela sig i en östlig halva, med stark
rågodling, och en västlig, med ännu mycket starkare utpräglad odling av havre,
till vilket förhållande olikheter i jordmån och klimat lämna en förklaring.
En föreställning om dessa förhållanden vinnes av kartorna sid. 52, 54 och 56.
Tillväxten i vårt lands sädesproduktion har ej blott i och för sig varit
betydlig utan även starkare än folkökningen; under det senast gångna århundradet
beräknas sädesskörden, som nyss visats, hava fyrdubblats, under det att
folkmängden endast något mer än fördubblats. Men trots det att skörden pr
inbyggare räknat sålunda beräknas hava ökats från ungefär 300 kg vid 1800-talets
början till omkring 470 kg pr inbyggare, varav brödsädesskörden från 103 till
omkring 140 kg, har den inhemska förbrukningen visat en än starkare tillväxt, så att
behovet av spannmål numera till betydlig del måste fyllas genom införsel. Denna
utveckling företer följande skeden. Under äldre tider hade Sverige i regel levat
på sin egen skörd. Under 1700-talet infördes vanligen några hundra tusen
tunnor råg och korn årligen, men antagligen användes under senare delen av
århundradet och början av 1800-talet än större mängd spannmål till
brännvinsbränning. Från 1820-talet räckte landets skörd av brödsäd (råg, vete och korn)
de flesta år till att fylla det inhemska behovet av spannmål, och snart vidtog
en stigande utförsel först av havre, och från 1840-talet även av korn, råg och
vete. Omkring 1860 skedde ett omslag, så att en år för år ökad överskjutande
införsel av råg och vete vidtog, men denna motvägdes länge av utförsel av
havre, vilken under 1870- och 1880-talen var en av landets viktigaste
utförsel-varor. Även havreutförseln började emellertid till följd av den kraftigt
utvecklade kreatursskötselns stigande behov av foder under senare delen av 1880-talet
att avtaga, och sedan år 1902 har införseln även av detta sädesslag de flesta
åren överskjutit utförseln därav. Under senaste åren har spannmålsinförseln i
värde överstigit utförseln med 40 till 64 miljoner kronor om året.
4 —123483. Sveriges land och folk. II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>