Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Lanthushållning. Inl. av H. Juhlin Dannfelt - 1. Jordbruk. Av H. Juhlin Dannfelt - Trädgårdsskötsel. Av G. Lind - 2. Husdjursskötsel - I allmänhet samt särskilt hornboskaps- och svinskötsel. Av H. Funkquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
husdjursskötsel.
73
sen tvåårig. För att vinna inträde vid någon av dessa undervisningsanstalter
fordras 3 års praktik inom trädgårdsyrket. Förutom vid dessa skolor meddelas
undervisning i trädgårdsskötsel även vid Bergianska trädgården vid
Stockholm, ehuru icke i samma omfattning som vid övriga trädgårdsskolor.
Uteslutande för kvinnor avsedda trädgårdsskolor finnas vid Espenäs i Närke,
Torshäll i Dalarne och Småryd i Skåne. Kvinnliga elever mottagas dock
även vid trädgårdsskolorna vid Alnarp, Adelsnäs och Härnösand.
Åt personer, som genomgått statsunderstödd trädgårdsskola eller förskaffat
sig motsvarande kunskaper och som vilja i utlandet förvärva sig ytterligare
utbildning inom trädgårdsyrket, utdelas årligen fyra statsstipendier å 1 200
kronor vardera.
Sammanslutningarna inom trädgårdsfacket äro rätt många. De viktigaste
äro Sveriges pomologiska förening, Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund,
Svenska trädskoleägareföreningen och Sveriges allmänna trädgårdsförbund,
samtliga omfattande hela riket. Dessutom finnes det lokala föreningar över
hela landet. De mest betydande av dessa äro Stockholms gartnersällskap i
Stockholm, Hortikulturens vänner och Västra Sveriges
trädgårdsmannasäll-skap i Göteborg samt Skånska trädgårdsföreningen i Malmö.
2. HUSDJURSSKÖTSEL.
I allmänhet samt särskilt hornboskaps- och svinskötsel.
Sedan urminnes tider har boskapsskötseln varit en av landets förnämsta
näringar. Redan under dös-gånggrifttiden hade nämligen jägare- och
fiskarecivilisationen i södra och mellersta Sverige dukat under för den
megalitiska åkerbrukskulturen, som infördes av ett ariskt herdefolk,
urgermanerna, då dessa allt längre och längre mot norr och öster undanträngde
Skandinaviens första befolkning eller den ras, från vilken de nutida
lapska och finska folken härstamma. Detta strandbebyggande
jägare-och fiskarfolk höll endast ett husdjur, hunden, under det att våra
förfäder, de påträngande urgermanerna, söderifrån medförde boskap av olika
slag såsom häst, nötkreatur, får, get och svin.
Denna boskap trivdes gott här i norden och förökade sig så, att
husdjursskötseln redan från början blev den svenska lanthushållningens
huvudnäring, en ställning, som den sedan alltjämt innehaft. Då och då
har visserligen gjorts försök att upphöja spannmålsodlingen till
jordbrukets viktigaste näringsgren, men ännu har man inte lyckats i dessa sina
strävanden.
Oaktat denna sin maktställning inom lanthushållningen har Sveriges
husdjursskötsel haft sina svaghetsperioder, då den varit försummad,
betraktad som ett nödvändigt ont och oekonomisk, men den har alltid repat
sig och med förnyade krafter intagit sin rangplats.
Anm. Med häns3’n till omläggning av hithörande statistik ha i vissa fall siifror for
något äldre år företrädesvis meddelats. Likaså ha de genom världskriget förorsakade i
viss mån abnorma förhållandena icke här närmare behandlats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
