Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Lanthushållning. Inl. av H. Juhlin Dannfelt - 2. Husdjursskötsel - I allmänhet samt särskilt hornboskaps- och svinskötsel. Av H. Funkquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(74
iii. lanthushållning.
En sådan svaghetsperiod inträffade under äldre medeltiden, men då ställde
sig munkarna, särskilt cistercienserna, i spetsen för boskapsskötselns
utveckling och lyckades så väl i detta sitt arbete, att resultatet därav överträffats
först i vår tid.
Nästa gång denna näringsgren låg nere togs den om hand av konung
Gustav Vasa, den store rikshushållaren, som genom import av kraftiga
utländska djur och genom en väl ordnad utfodring lyckades höja densamma i
ekonomiskt hänseende. Detta uppsving, som i hög grad berodde på konungens
personliga initiativ och övervakande, bibehöll sig endast kort tid efter hans
död, i det att Sverige då fördes av yttre intressen in i de långvariga krigens
period, då landets krafter huvudsakligen måste riktas utåt.
Svensk låglandsboskap (Prins Johan, Arlöv).
Vid Karl XII:s död stod Sveriges boskapsavel på branten till sin
undergång, men räddades under frihetstiden bl. a. genom Jonas Alströmers kraftiga
ingripande. Denne framstående ekonom införde liksom Gstav "Vasa förädlade
utländska boskapsraser i landet, och han utpekade även den väg, på vilken
största delen av vår kreatursstock nu förädlas. Han förordade nämligen den
genomgående korsningen och framhöll, att förädlingen av boskapen borde ske
»genom goda hannars blandning med elaka honor».
Frihetstidens bemödanden för boskapsskötselns utveckling kröntes
visserligen till en början av framgång, men i mitten av 1700-talet kom kreaturspesten
och krossade lantmännens förhoppningar om bättre tider. Boskapsskötseln gick
alltjämt nedåt efter Alströmers tid, oaktat hågen för denna närings
förbättrande synes hava vaknat till nytt liv under Gustav III:s regering, då det
enskilda initiativet gjorde sig gällande och bland annat, åstadkom införsel av
avelsdjur från Holland och Danmark m. fi. länder.
Hushållningssällskapen och Lantbruksakademien (se sid. 132 och 114)
hade i början av sin verksamhet stora svårigheter att övervinna och kunde
ej uträtta så synnerligen mycket till boskapsavelns upphjälpande. Under
krigsåren vid 1800-talets början utarmades och ruinerades hela rikets lånt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
