Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Lanthushållning. Inl. av H. Juhlin Dannfelt - 3. Mejeriväsendet. Av. L. G. Thomé
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
\
102 in. landthushållning.
att i yrket oerfarna personer, som därjämte voro i saknad av nödigt kapital,
började anlägga mejerier i ganska stor utsträckning. För uppköpsmejerierna var
det även en mycket svårlöst fråga att finna användning för skummjölken.
Vid 1890-talets ingång blevo dessa missförhållanden till väsentlig del
undanröjda genom att ett nytt system för mejeridriften i och med andelsprincipen
kom till tillämpning, vilket för 1800-talets sista decennium är det mest
kännetecknande i fråga om mejerihanteringens utveckling i Sverige. Från mitten av
1880-talet funnos mejerier av denna typ i Danmark, och de hade där vunnit
stor tillslutning. Redan 1880 bildades visserligen den första svenska
andelsmejeriföreningen vid Vilan i Skåne, men det var först i början av 1890-talet
som andelsmejerierna här fingo fast fotfäste; år 1890 voro av 1 562 förefintliga
mejerier endast 73 andelsmejerier, men 5 år senare kommo på en totalsumma
av 1 793 mejerier 302 efter andelsprincipen och deras antal har sedan så
småningom ökats. Andelssystemets styrka ligger framför allt däri, att
mjölkproducenterna få gemensamma intressen och bliva solidariska med sitt mejeri; de
erhålla själva den vinst, som kan uppstå genom förädlingen av den mjölk de på
sina gårdar producera. På grund härav få de intresse av, att den levererade
mjölken blir av god beskaffenhet. Mejerierna få även lättare tillgång till nödigt
kapital, och härigenom kunna de både vad anläggning och utrustning beträffar
lättare följa med tidens fordringar. Även i ett annat hänseende äro dessa
mejerier bättre ställda än uppköpsmejerierna; nämligen i fråga om skummjölkens
användning, i det att denna återtages av leverantörerna och på gårdarna på
lämpligaste sätt tillgodogöres.
I det föregående har endast nämnts smörtillverkningen; den andra huvudgrenen
av mejerihanteringen, osttillverkningen, har icke i vårt land nått en ställning, som
kan jämföras med smörtillverkningens. Tidigare synes visserligen osttillverkningen
ha bedrivits i relativt större omfång, men allteftersom huvudintresset anknöt sig till
smörexporten, kom nästan ali till mejerierna levererad mjölk att användas till smör,
och endast några få procent begagnades för ostberedning; tillverkningen har i
allmänhet icke fullt motsvarat landets eget behov, utan så gott som ständigt har
ett importöverskott förefunnits. Tid efter annan hava väl ansatser gjorts att
upparbeta export till England av än det ena än det andra ostslaget, men försöken
hava snart uppgivits. Konkurrensen med billiga och utmärkta varor från Amerika,
Kanada, Holland m. fi. länder, vilka fylla den engelska marknaden, har varit för
övermäktig; dessutom ha exportprisen alltid ställt sig lägre än prisen å den in-
Tab. 26. In- och utförsel av smör och ost, åren 1801—1913.
Årligen S m ö r, k g O s t, i g
Utförsel Införsel utf. — Inf. Utförsel Införsel Utf. — Inf.
1801- -1810 . . 3 570 38 420 34 850 13 720 328 770 315 050
1811- -1820 . . 16 070 284 680 — 268 610 7 290 261 370 — 254 080
1821- -1830 . . 14 290 844 910 — 830 620 500 284 700 — 284 200
1831- -1840 . . 7 520 726 460 — 718 940 790 157 370 — 156 580
1841- -1850 . . 11130 230 500 — 219 370 840 80460 — 79 620
1851- -1860 . . 19 110 432 580 — 413 470 7 800 372 290, — 364 490
1861- -1870 . . 661 060 1 209 760 — 548 700 59 910 419 770 — 359 860
1871- -1880 . . 3 674 910 1 960 390 + 1 714 520 147 100 615 360 — 468 260
1881- -1890 . . 11 057 880 2 521 350 + 8 536 530 158 330 395 080 — 236 750
1891- -1900 . . 21142 549 730 258 + 20 412 291 102 300 258 320 — 156 020
1901- -1910. . 18 919 889 434 869 + 18 485 020 12 950 411135 — 398 185
1911 . 22 175 688 155 597 + 22 020 091 2 956 337 215 _ 334 259
1912 . 21 236 722 123 885 + 21 112 837 5 430 580 211 — 574 781
1913 . 19 654 318 195 986 + 19 458 332 2 742 550 548 — 547 806
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
