Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Lanthushållning. Inl. av H. Juhlin Dannfelt - 4. Offentliga och enskilda anstalter till lantbrukets främjande. Inl. av W. Flach - Jordbrukets kreditanstalter. Av [V. Ramstedt] E. von Hofsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jordbrukets kredit anstalter.
127
oberoende av hemmanets skattenatur, en nedsättning, som blev bestående.
Gränsen för lånen var hälften eller två tredjedelar av värdet, i vissa fall gick den
ända upp till tre fjärdedelar av värdet. Från 1770 till 1815 utlämnades inga
jordbrukslån, emedan banken därtill saknade medel.
De svårigheter, som uppstodo för Sveriges riksbank genom fastlåsande
av dess medel i långa jordbrukslån, föranledde bildandet av
hypoteks-föreningarna. Skånska hypoteksföreningen grundades 1836. Därefter
kommo Östgöta 1845, Smålands 1846, Mälarprovinsernas 1847, Örebro
läns 1849, Värmlands 1850, Älvsborgs m. fi. läns 1851 och Gottlands
1853. Efter följde Gävle-Dala och Norrlands.
Hypoteksföreningarna voro från början enskilda, av varandra
oberoende anstalter, som huvudsakligen avsågo att genom försäljning av
obligationer skaffa sina medlemmar amorteringslån mot säkerhet av första
inteckning i jordegendom. Då emellertid konkurrensen emellan dem å
obligationsmarknaden försämrade lånevillkoren, grundades genom
förordningen den 26 april 1861 Sveriges allmänna hypoteksbank. Dess
huvuduppgift blev att ombesörja ali den upplåning, som erfordras för att åt
hypoteksföreningarna bereda medel till lån. Därjämte överflyttades till
Hy-poteksbanken från Riksbanken omkring 6 miljoner kronor lån mot
inteckning i jordbruksfastighet. Hypoteksbanken erhöll monopol på att
utgiva till innehavaren ställda obligationer med säkerhet av inteckning i
jordegendom å landet, och Statsverket lämnade den en grundfond på 8
miljoner kronor i Statens obligationer. Genom förordningen av den 16
maj 1890 ökades denna av Staten tillskjutna grundfond till 30 miljoner
kronor.
HypoteTcsbanken förvaltas av en styrelse, bestående av fem medlemmar, av
vilka ordföranden tillsättes av K. Maj:t, vice ordföranden av
Riksgäldsfull-mäktige och de tre övriga av ombud från hypoteksföreningarna. Utav de fem
revisorerna väljas en av Riksgäldsfullmäktige och de övriga fyra av föreningarna.
I bankens reglemente, vilket sanktioneras av K. Maj:t, kunna förändringar
icke vidtagas utan Riksdagens samtycke.
HypoteTcsföreningarna förvaltas även enligt av K. Maj:t fastställda
reglementen. De få lämna lån endast mot säkerhet i jord, som uppskattas efter
taxeringsvärdet eller efter en på stränga grunder företagen värdering, varvid
hänsyn ej tages till byggnader eller växande skog. Tarifferna, varefter dessa
värderingar ske, upptagas i Tab. 29. Lån får i intet fall beviljas utöver hälften
av det på detta sätt uppskattade värdet.
De nuvarande villkoren för nya lån äro: a) 41/2 % annuitet, varav 4 % ränta
å återstående kapitalskuld och resten amortering; b) % % annuitet, varav 4 ’/,
ränta å återstående kapitalskuld och resten amortering; samt c) 4 % ränta utan
amortering. I varje fall inträder rätt till uppsägning från låntagarens sida efter
10 år. Vid a) och b) kunna lånen beviljas intill hälften av taxerings- eller
uppskattningsvärdet, vid c) blott till tredjedelen. Vid lånens utlämnande avdrages
den kapitalrabatt, som betingas av obligationsmarknadens läge.
Medlemmarna av varje förening (d. v. s. låntagarna) äro solidariskt ansvariga
för föreningens förbindelser, envar i mån av beloppet av sin återstående skuld
till föreningen. Föreningarna äro solidariskt ansvariga för Hypoteksbankens
förbindelser, envar i mån av sin återstående skuld till banken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
