Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Skogsbruk - 1. Skogarna och skogsväsendet. Av [Th. Örtenblad] A. Wahlgren och Th. W. Hermelin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skogarnas utsträckning och allmänna tillstånd.
15S>
varit föremål för svedjebruk. Tyvärr finnas även inom de trakter av vårt land,
där några hinder ej möta för en intensivare skogsvård, många ägare av i
synnerhet mindre markområden, vilka planlöst uthugga eller alldeles vanvårda sina.
skogar, och där dessa således förete en allt annat än tillfredsställande beskaffenhet.
I södra Sverige förekomma numera ganska vidsträckta genom kultur uppdragna
bestånd av företrädesvis barrträd men till någon del även av lövträd. De hava
anlagts dels å av ålder kala marker, dels där förutvarande bestånd i senare tid
kalavverkats. Sådana kulturbestånd förete, åtminstone i yngre åldrar, en från
de. på naturlig väg uppkomna bestånden i flera avseenden skiljaktig typ. Ofta
kan detta hänföras till den omständigheten, att det vid kulturen använda fröet
hämtas från utlandet. Särskilt i fråga om tallen har detta visat sig ödesdigert,
i det att de av sådant frö uppdragna bestånden dels lidit starkt av diverse
sjukdomar, dels allmänt antagit en särdeles dålig växtform. De av utländskt frö
härstammande granbestånden hava däremot ofta utvecklat sig synnerligen väl och
avsatt en tillväxt, som varit vida överlägsen de av inhemskt frö uppdragna
kulturbestånden och än mera naturbestånden av samma trädslag och ålder. En
jämförelse mellan våra kulturbestånd och de genom naturlig föryngring uppkomna
bestånden ådagalägger i övrigt, att de förstnämnda merendels visa en både
snabbare och större tillväxt men alstra ett något lösare och kvistigare virke än de
sistnämnda.
De i södra Sverige fordom talrika förekomsterna av ek och bok hava
småningom i hög grad decimerats dels genom markens uppodling för åkerbruk eller
en hänsynslös avverkning, dels genom lövskogens överförande till barrskog genom
kultur. Dessa båda trädslag spela därför inom vår nutida skogshushållning, med
undantag för jämförelsevis små områden i våra sydligaste landskap, en ringa
och i alla händelser betydligt mindre roll än fordom, då de, enligt vad vår äldre
lagstiftning ger vid handen, voro föremål för statsmakternas synnerliga
omvårdnad. På sina håll börjar man dock åter ägna dem ökad uppmärksamhet, vilket
även är fallet med flera andra av våra lövträdsarter, som hittills alltför mycket
försummats.
Beträffande våra skogars avkastningsförmåga torde av det föregående framgå,
att några allmängiltiga siffror svårligen kunna framläggas. Under mycket
gynnsamma förhållanden hava enskilda barrträdsbestånd vid 80—90 års ålder
producerat en medeltillväxt av 10—12 kbm pr år och hektar, varvid granbestånden
visat sig överlägsna tallbestånden. Mera sammanhängande välvårdade skogar å
någorlunda god mark kunna lämna en medelavkastning av 4— 5 kbm användbart
virke pr år och hektar. Den år 1914 avslutade försökstaxeringen av Värmlands
skogar ger vid handen, att den årliga tillväxten pr hektar trädbevuxen mark
inom hela detta landskap var 2’23 kbm, i vilket belopp dock även plantbeståndens
tillväxt inräknats. Ser man till landets skogsmark i sin helhet, måste givetvis
avkastningsförmågan pr ytenhet sättas ännu lägre. De försök till beräkningar i
detta hänseende, vilka tid efter annan gjorts, hava kommit till mycket skiljaktiga
resultat, delvis beroende av att de förutsättningar, som lagts till grund för
beräkningarna, varit olika.
I fråga om värdet av landets skogar och skogsmarker har detta vid den år
1908 gjorda uppskattningen av vår nationalförmögenhet redovisats på följande sätt:
Häri ingår ej värdet av torvmossarna och kalmarkerna, vilket beräknats till
respektive 5 131 795 och 13 800 000 eller tillsammans 18 931 795 kr.
Statens skogar............. 230 439 000 kronor
Andra allmänna skogar.......... 79 104 000 »
Enskilda skogar............. 1247 651000 >
Simma 1 557 194 000 kronor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
