Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Skogsbruk - 1. Skogarna och skogsväsendet. Av [Th. Örtenblad] A. Wahlgren och Th. W. Hermelin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166
IV. SKOGSBRUK.
ännu a-tt avhjälpa. De inom landet arbetande skogsvårdsstyrelserna, av
vilka en finnes inom varje landstingsområde med undantag för
Västerbottens och Norrbottens läns landstingsområden, hava i detta hänseende en
stor uppgift att fylla. Dessa styrelser hava årligen till sin disposition
dels statsanslag, nämligen omkring 100 000 kr. till skogsodlingens
befrämjande och 67 500 kr. till uppehållande av sin övriga verksamhet, dels
anslag av landsting och hushållningssällskap, omkring 100 000 kr., samt dels
de inflytande skogsvårdsavgifterna, vilka kunna beräknas uppgå till
omkring 1 miljon kr. om året. Under ledning av dessa styrelsers tjänstemän,
vilka äro dels läns jägmästare, en för varje skogsvårdsstyrelse, i vissa fall
biträdd av en biträdande länsjägmästare, dels s. k. länsskogvaktare,
skogs-odlades år 1914 omkr. 20 000 hektar i enskild ägo varande kalmark,
varförutom dels betydande mängder skogsfrö och skogsplantor utdelats
gratis eller till nedsatt pris åt enskilda skogsägare, dels råd och biträde
lämnats vid torrläggning av vattensjuk mark eller vid skogsavverkning och
skogsföryngring. Omfattande åtgärder hava därjämte vidtagits för att
genom föredrag och spridning av skogslitteratur öka allmänhetens intresse
för en g-o<d skogsvård.
I sistnämnda riktning hava även sedan länge skilda föreningar varit verksamma.
Den till medlemsantalet största av dessa är Svenska skogsvårdsföreningen, som
bildades år 1902 (under namnet »Föreningen för skogsvård»). Sedan år 1903 har
den utgivit en tidskrift, och därjämte har den under ett flertal år utgivit
folkskrifter, vilka från och med år 1914 ersatts av en mindre tidskrift. Föreningen,
som ett år efter sitt bildande räknade närmare 1 400 medlemmar, har sedan dess
blivit mer än dubbelt större. Den anordnar årligen möten och exkursioner, vilka
röna stark tillslutning. Särskilt intresse har den ägnat bland annat frågan om
en allmän uppskattning av rikets skogstillgång, för vilken frågas bedömande i
hela dess omfattning Riksdagen beviljat medel till utförande av en försökstaxering
av skogstillgången och skogens tillväxt i Värmlands län. Denna taxering har
också nu blivit genomförd. Äldst bland föreningarna är Föreningen för
skogsvård i Norrland, vilken förening från och med år 1914 ombildats till Norrlands
skogsvårdsförbund, varvid tvenne andra inom Norrland i enahanda syfte arbetande
föreningar införlivades med densamma. Föreningen räknar sin tillvaro från år
1883 och har sedan dess varit livligt verksam för skogshushållningens höjande
i Norrland genom en mängd åtgärder (diskussionsmöten, exkursioner, utgivande
av smärre skrifter, årsböcker, handböcker m. m.). Livaktiga föreningar för
skogshushållningens främjande finnas därjämte i andra delar av landet. En särskild
ställning intaga bland dessa Sydvästra Sveriges skogssällskap och
Skogsvårdsföreningen för Malmöhus län, vilka satt till mål att förvärva skogsmark för bildande
av kommunskogar samt att försätta av ålder kala marker — synnerligast
ljunghedar — i skogbärande skick.
Inom Västerbottens och Norrbottens län, där lagen angående vård av enskildas
skogar icke äger tillämpning, hava landsting och hushållningssällskap tillsatt s. k.
skogsvårdsnämnder, en för vartdera länet, med uppgift att verka för den enskilda
skogsvården samt att med till deras disposition ställda medel från nyssnämnda
korporationer och av statsanslag stödja de enskilda skogsägarna vid utförande av
nödiga skogsvårdsarbeten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
