- Project Runeberg -  Sveriges land och folk : historisk-statistisk handbok / Andra delen /
229

(1915) [MARC] Author: Joseph Guinchard
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Bergshantering. Inl. av C. Sahlin - 1. Gruvbrytning. Av Walfrid Petersson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

JÄRNGRUVORNA.

229

dels i

torrstenar, med övervägande kvarts som lagerart och vilka i och för
nedsmältandet i masugn erfordra en kalkhaltig beskickning, engående malmer,
med övervägande järn-magnesia-silikater som lagerarter och vilka i
masugnen smälta utan tillsats, och biandstenar, med övervägande kalk som
lagerart och vilka för smältning erfordra en kvartsrik beskickning,
dels i

fosforrena, med mindre än 0-oi °/0 fosfor, användbara för kvalitetstillverkning
enligt de sura bessemer- eller martinprocesserna, fosforfattiga, med en
fosforhalt överstigande 0’0i % men lägre än 0’06 %, lämpliga för förädling
enligt lancashiremetoden, och fosforrika, med mera än 0’os % fosfor,
användbara endast för förädling på basisk botten,
dels slutligen i

titanrika, vilka innehålla så hög titanhalt, att denna avsevärt försvårar malmens
nedsmältande, och titanfattiga eller titanfria, vilka hålla ringa eller ingen titanhalt.

Lave och sovringsverk, Idkerberg.

Samtliga dessa typer förutom de titanrika äro representerade såväl inom det
mellansvenska som inom det lapska malmområdet. Titanrik järnmalm
förekommer endast utanför dessa områden, nämligen, såsom ovan anförts, vid Taberg
i Småland och Ruoutevare i Lappland ävensom i några andra smärre fyndigheter.

I mellersta Sveriges bergslager förekomma såväl svartmalmer som blodstenar;
de senare äro i allmänhet torrstenar, medan svartmalmerna till huvudsaklig del
äro engående eller biandstenar. I mellersta Sverige äro malmerna i de flesta
fyndigheterna fosforrena eller fosforfattiga; dock förekomma där även stora
tillgångar på fosforrika malmer med omkring 1 % fosfor, såsom exempelvis vid
Grängesberg och trakten däromkring.

Vid de lappländska malmfälten utgöres malmen till övervägande del av
svartmalm, ehuruväl även blodsten förekommer i betydande kvantiteter, såsom vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:53:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverig15/2/0249.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free