Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Bergshantering. Inl. av C. Sahlin - 1. Gruvbrytning. Av Walfrid Petersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÄRNGRUVORNA.
231
Samtliga de svenska bergmalmerna tillhöra det arkeiska systemet. De
titan-rika malmerna förekomma uteslutande såsom basiska utsöndringar i
gabbroberg-arter. De övriga järnmalmerna uppträda såsom i allmänhet brant stående lager-,
lins- eller stockformiga massor med samma strykning och stupning som
omgivande bergart, antingen med direkt kontakt mot denna eller skilda därifrån genom
mer eller mindre mäktiga massor av lagerarter. Mera sällan uppträda
järn-malmsfyndigheterna enstaka, utan vanligen förekomma flera malmlager,
malmlinser eller malmstockar i närheten av varandra och bilda s. k. malmfält av
större eller mindre utsträckning. Inom dessa malmfält förekomma ej sällan
malmer av olika typ, varvid dock varje malmtyp uppträder för sig i vissa s. k,
malmstreck.
De svenska järnmalmsfyndiglieternas dimensioner växla inom vida
gränser. I mellersta Sverige uppgår mäktigheten lios de medelstora
fyndigheterna till 5—10 meter och längden växlar emellan ett par •— flera hundra
meter. Undantagsvis uppgår mäktigheten till 20 à 30 m ocli på ett par
ställen, nämligen i Grängesberg och Stråssa, förekomma mäktigheter av 90—
110 m vid resp. 400 och 200 m längd. Sammanhängande malm
förekommer i Norberg till 1 200 m längd och i Grängesberg till 1 000 m
längd. De resp. »malmstrecken», som bestå av större eller mindre
malmlinser i närheten av varandra, hava en längd av exempelvis i Norberg
nära 20 000 m, i Grängesberg 4 000 m, i Riddarhyttan 3 500 m och i
Dannemora 2 000 m.
De lappländska malmfyndiglieterna hava i allmänhet väsentligt större
dimensioner än de mellansvenska. Så har Kirunavara malmfyndighet
en bredd av 20—196 m eller i medeltal 50 m på en längd av 3 000 m,
vid Gällivare förekomma malmbredder av intill 100 m och vid
Ekströmsberg malmbredder av 22—52 m vid en längd av 1 200 m. Malmstrecket
Luossavara-Kirunavara har en längd av c:a 7 500 m och malmstrecket
»Stora malmen» i Gällivare en längd av 5 000 m.
De tita.nrika malmerna hava ett tämligen oregelbundet förekomstsätt;
av de bägge ovannämnda fyndigheterna av detta slag har Tabergs
malmfyndighet en längd av 890 m och en bredd av 360 m och Ruoutevare en
längd av c:a 1 600 m och en medelbredd av c:a 200 m.
Ett uttryck för de resp. malmfyndigheternas storlek erhålles genom
angivandet av »malmarean» d. v. s. storleken av malmernas
horisontalsektion. Här nedan angivas för några av de största svenska
malmfyn-digheterna malmareorna enligt nyaste undersökningar.
Mellan-Sverige.
Grängesberg......................94 000 kvm
Norberg..........................50 900 >
II åksberg..........................44 000 »
Stråssa............................26 400 »
Blötberget........................15 000 >
Dannemora........................12 000 >
I vi ken............................12 000 >
Idkerberg........................10 000 >
Riddarhyttan......................8 500 »
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>