Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Bergshantering. Inl. av C. Sahlin - 1. Gruvbrytning. Av Walfrid Petersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 2
VI. BERGSHANTERING.
sin lätthanterlighet och det relativt låga pris, varmed borrningen därmed
kan utföras.
Gruvkartor oeh gruvmätning. I gruvstadgan av den 16 maj 1884
är föreskrivet, att alla gruvor, vilka icke äro överskådliga från dagen,
skola kartläggas av därtill särskilt koncessionerade gruvmätare och
kartorna varje år kompletteras. Kartorna upprättas i två exemplar, av
vilka det ena förvaras såsom offentlig handling i Kommerskollegii
gruv-kartekontor. Kartorna över malmgruvorna skola vara avfattade i skalan
1:800 och utföras i enlighet med en av Bergsöverstyrelsen fastställd
normalkarta.
I enlighet med denna uppritas på varje kartblad endast en horisontalsektion,
och på kartbladen skola införas ej endast arbetsrummens konfiguration och
inbördes läge utan även, med vissa fastställda färger, de geologiska förhållandena
i gruvan. Förutom plankartorna skola till varje gruvkarta höra dels minst en
längdprojektion och dels tvärsektioner genom gruvan.
För kolgruvorna användes skalan 1:1 500 och kartorna ritas efter för
kolgruvorna särskild normalkarta.
Redan år 1628 utfärdades i Sverige en K. förordning, att alla gruvor i landet
skulle uppmätas och kartor däröver upprättas, och 1629 upprättades den första
svenska gruvkartan (över Falu gruva).
G-ruvmätningarna i svenska gruvor utfördes ända till på 1880-talet
uteslutande enligt den s. k. svenska markscheidermetoden och denna metod
användes alltjämt i mycket stor utsträckning dels enbart vid mindre
gruvor, dels vid större gruvfält i samband med teodoUtmä,tning, som under
senare tid kommit allt mera i bruk.
För åskådliggörande av geologiska och övriga förhållanden i
gruvorna användas även gruvmodeller, vilka vanligen bestå av glasskivor,
på vilka gruvkartans olika blad blivit kopierade och vilka placeras över
varandra på det avstånd från varandra, som nivåförhållandena betinga,
och så, att varje horisontalsektion får sitt exakta läge i förhållande till
de andra.
Gruvlagstiftning.
Malmgruvor. Enligt gruvstadgan av den 16 maj 1884 med ändringar och
tillägg den 20 okt. 1899, 5 juli 1901 och 12 aug. 1910 har varje svensk
medborgare rätt att inmuta mineralfyndigheter, vilka innehålla a) malmerna till
följande metaller, nämligen: guld, silver, platina, kvicksilver, bly, koppar, järn,
med undantag av sjö- och myrmalmer, mangan, krom, kobolt, nickel, zink, tenn,
titan, molybden, volfram, vismut, arsenik och antimon; b) svavelkis, magnetkis
och grafit samt c) å odisponerad kronojord apatit och magnesit — förutsatt att
dessa mineralfyndigheter ej äro belägna på mindre avstånd än 200 meter från
boningshus, tomtplats eller trädgård
Inmutaren äger rättighet att verkställa försöksarbeten inom det inmutade
området, som innefattar en omkrets med 100 meters radie. Jordägaren är
berättigad att till hälften med inmutaren deltaga i arbetet och den därav fallande
vinsten. För inmutad fyndighet skall, sedan den blivit blottad och prov å mal-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
