Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Bergshantering. Inl. av C. Sahlin - 2. Järntillverkning. Av J. A. Leffler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BRÄNNMATERIALIER.
257
att i allmänhet, och som ett medeltal, 10 hl ugnskol ha samma bränslevärde som
9 hl milkol.
De använda ugnstyperna äro flera, men alla kunna hänföras till endera av de
två huvudgrupperna: direkt och indirekt värmetillförsel.
I förra fallet är eldstaden förlagd i eller i direkt kommunikation med det
rum, vari kolningen sker, i senare fallet kommer kolningsveden icke i direkt
beröring med lågan från eldstaden.
Bränsleåtgången vid kolning i ugnar är mycket olika för de skilda ugnstyperna
och för olika vattenhalt hos kolveden. I allmänhet kan sägas, att för ugnar
med indirekt värmetillförsel och vid användning av lufttorr kolved åtgången av
eldningsved är upp till 20 % av kolveden, varjämte ali vid kolningen alstrad gas
förbrukas. Vid ugnar med direkt värmetillförsel är bränsleåtgången något större.
Kolugnsanläggning vid Vansbro.
Stenkol. De svenska stenkolen äro icke dugliga till koksning och hava
ej fått användning inom den egentliga järnhanteringen. Däremot ha de
sedan slutet av år 1909 begagnats vid framställning av s. k. »järnsvamp»
vid Höganäs enligt Sieurins metod. År 1912 förbrukades inalles 74 050
hl askrika kol för framställning av järnsvamp och år 1913 114 760 hl.
Koks, med undantag av gasverkskoks och tidtals smärre kvantiteter för
eget behov vid några cementfabriker, tillverkas ej i Sverige. Den
tillverkning, som förut bedrevs vid Islinge nära Stockholm i ugnar av
Cop-pées system, är numera nedlagd. Vid koksmasugnsanläggningen i
Oxelösund äro för närvarande 60 st. Koppers-ugnar under byggnad.
17—123483, Sveriges land och folk. II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
