Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Bergshantering. Inl. av C. Sahlin - 2. Järntillverkning. Av J. A. Leffler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
258
VI. BERGSHANTERING}.
Torv. För Sveriges torvtillverkning redogöres längre fram under avd.
Tillverkningsindustri (sid. 344). Inom järnhanteringen begagnas torven
uteslutande som generatorbränsle. Torvkol användes icke inom
järnhanteringen. Torvpulver har under de sista åren blivit använt vid försök att
reducera järnmalmsslig; försöken ha emellertid icke ännu lett till något
resultat.
Brikettering ocli röstning av pulverformiga järnmalmer.
I närmaste samband med den under rubriken Gruvbrytning avhandlade
frågan om »anrikning av järnmalmer» står frågan om den därvid
erhållna järnmalmssligens vidare behandling. En del slig kan användas
och användes i masugnarna i det skick, vari den kommer från
anrikningsverket, en annan mindre del rostas och sinterbrännes i flamugnar,
men större delen pressas till briketter, som därefter rostas och brännas i
särskilt konstruerade ugnar.
Brikett-tillverkningen i Sverige framgår av Tab. 54.
Tab. 54. Brikett-tillverkningen i Sverige, åren 1903—14.
År Slig toll Purple-ore ton Summa ton
1903 4 205 4 205
1904 14 011 — 14 011
1905 29 600 15 875 45 475
1906 60 925 21 171 82 09(5
1907 138 434 49 168 187 602
1908 202 516 31 320 233 836
1909 141936 34 620 176 556
1910 252 719 62 751 315 470
1911 248 809 45 277 294 086
1912 279 131 58168 337 299
1913 333 252 64 345 397 597
1914 260 114 63 964 j 324 078
År 1914 funnos i Sverige 19 brikettverk, därav ett (Hälsingborg) för
behandling av purple-ore.
För röstning och sinterbränning av slig användes dels en av framlidne
professor J. G. Wiborgh konstruerad flamugn i två étager, dels G. O.
Peterssons rostugn: en flamugn i fyra étager. Båda eldas med
masugnsgas och åstadkomma en rätt god avsvavling och uppoxidering av
sligen, om de skötas rätt. -
Försök, som utförts i Sverige med roterande sligugnar, ha icke givit
uppmuntrande resultat.
En helt annan betydelse har ingenjör G. Gröndals brikettugn fått för
vårt land, jfr Tab. 54.
Gröndals ugn utgöres av en 50 à 60 m lång murad tunnel av I’i2 à 1’50 m
bredd, genom vilken den till briketter pressade sligen föres fram å vagnar.
Ugnen eldas med generatorsgas av stenkol, och stenkolsåtgången uppgår till
6 à 8 % av briketternas vikt.
Den Gröndalska brikettugnen tillåter, om den skötes rätt, en långt gående
avsvavling och likaså uppnåendet av en synnerligen hög oxidationsgrad hos
briketterna. Som exempel kan nämnas, att svavelhalter om 0"17 och 1’33 % ned-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
