- Project Runeberg -  Sveriges land och folk : historisk-statistisk handbok / Andra delen /
270

(1915) [MARC] Author: Joseph Guinchard
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Bergshantering. Inl. av C. Sahlin - 2. Järntillverkning. Av J. A. Leffler

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

270 VI. BERGSHANTERING}.

Välljärnstillverkningen.

Produktionen av välljärn (ovällda smältstycken samt råskenor) i
Sverige under de sistförflutna 39 åren framgår av Tab. 57.

Tab. 57. Produktionen av välljärn, ären 1876—1914.

Årligen Produktion ton
1876-80 .... 112187
1881—85 .... 151 184
1886-90 . . . 205 945
1891—95 .... 215 770

Man finner av Tab. 57, att välljärnstillverkningen avtagit under de
senaste 25 åren. Orsakerna till detta avtagande äro, dels att denna
tillverkning är fullständigt beroende av de allt dyrare blivna träkolen, dels
att den mjuka götmetallen (bessemer och martin) helt eller delvis trängt
at vällmetallen för en hel del användningsändamål.

Det har emellertid icke saknats ansträngningar att hålla
välljärnstillverkningen uppe. Tvärtom har därpå nedlagts mycket och intresserat
arbete såväl vid tillverkningen av det för härdfärskning avsedda
tackjärnet (högre blästervärme, mera basiska slagger, rikare beskickningar och
ökad drivning i masugnarna) som vid själva härdsmidet. I senare
hänseende bör särskilt omnämnas den år 1895 patenterade Lagerivalls
färsk-brytningsmaskin (först införd vid Laxå), som åstadkom en fullständig
omgestaltning av lancashiresmidet. Genom dessa maskiner
möjliggjordes användning av högre blästervärme och större charger, utan att arbetet
därför blev mera betungande för smederna, och man vann alltså ökad
tillverkning, med besparing av järn, kol och arbete.

Tab. 58. Antalet använda smideshärdar och puddelugnar, åren 1891—1914.

Ärligen [-Skrot-smältnings-härdar Wallem-smalt-härdar Franche-Comté-smält-härdar Tysk-smideshärdar Puddelugnar Lancashire-smält-härdar-] {+Skrot- smältnings- härdar Wallem- smalt- härdar Franche- Comté- smält- härdar Tysk- smides- härdar Puddel- ugnar Lancashire- smält- härdar+} Summa
1891—95 .... 10 25 43 4 328 410
1896—00 .... 15 23 18 1 4 287 848
1901-05 .... 13 25 13 — 3 275 329
1906—10 . . . .* 8 22 5 — 1 239 275
1911...... 7 22 4 _ _ 199 232
1912...... 8 21 3 _ _ 201 233
1913...... 10 21 2 — — 202 235
1914...... 10 20 — — — 200 230

Angående utförseln av välljärn giver Tab. 59 upplysning. Man
torde kunna säga, att den ojämförligt största delen av det tillverkade
väll-järnet exporteras i form av stångjärn eller råskenor men även till någon
del i form av smältstycken.

1896—00 .... j 192 147
1901—05 .... I 183 031
1906—10 ... 155 468



1911 ......1 146 722

1912 ............148 828

191 3......! 158 472

191 4......| 116 074

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:53:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverig15/2/0290.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free