Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Bergshantering. Inl. av C. Sahlin - 2. Järntillverkning. Av J. A. Leffler - 3. Tillverkning av övriga metaller. Av J. G. Petrén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
286
VI. BERGSHANTERING}.
År [-Kiseljärn Kiselmangan Manganjärn Kromjärn-] {+Kisel- järn Kisel- mangan Mangan- järn Krom- järn+} Wolfram järn [-Kisel-man-gan-alumi-ninm-järn Kisel-alu-minium-järn-] {+Kisel-man- gan-alumi- ninm-järn Kisel-alu- minium- järn+}
ton ton ton ton ton ton ton
1908 ..........1077 25 — — — — —
1909 ..........2 524 — — — - — —
1910 ..........4 242 59 — 32 — — —
1911 ..........3 828 451 — — — — —
1912 ..........5 906 997 — — — — —
1913 ..........9 863 1375 - 760 — 136 —
1914 ..........8 732 1304 293 1300 0"28 508 6
Vid Månsbo har sedan år 1901 erhållits ungefär 25 ton 15-%-igt kiseljärn pi
år som biprodukt vid kalciumkarbidtillverkning.
I ugnen vid Sandsta, som igångsattes i mitten av augusti 1912, tillverkas ett
kalihaltigt gödningsämne (elektrokali), därvid kiseljärn erhålles som biprodukt.
Under åren 1885—1907 förekom i Göteborg tillverkning av
kromtackjärn i en med masut eldad ugn av Wittenströms konstruktion.
3. TILLVERKNING AV ÖVRIGA METALLER.
I förhållande till järnindustrien intager landets övriga metallindustri
för närvarande en mycket underordnad ställning. Så har dock icke alltid
varit förhållandet; under 1500-, 1600- och 1700-talen var såväl silver- som
i ännu högre grad kopparhanteringen av mycket stor betydelse för landets
industri och ekonomi. Yårt land var under större delen av 1600-talet det
utan jämförelse viktigaste kopparproducerande landet.
Maximiproduktio-nen uppnåddes år 1655 med 3 453 ton, en mängd som var tillräcklig att
täcka så gott som hela den dåtida världskonsumtionen av koppar. Allt
sedan 1700-talet har Sveriges bergshantering, om man undantager
järnhanteringen, varit i stort sett stadd i ständigt nedgående, vilket särskilt
framträder, om man jämför den med världsproduktionen av dessa metaller.
På de allra senaste åren har dock inträtt ett uppsving, som har sin grund
huvudsakligen uti tillkomsten av elektrometallurgiska processer för vissa
metallers framställning. Huruvida Sveriges metallindustri i en framtid
åter skall komma att spela någon mera betydande roll sammanhänger på
det närmaste med frågan, om de elektrometallurgiska processerna komma
att utvecklas så, att de med fördel kunna ersätta de hittills vanliga
smältprocesserna. Skulle detta bliva förhållandet, har vårt land på grund av
den rika tillgången på relativt billig vattenkraft mycket stora betingelser
för att få till stånd metalltillverkning i stor skala, även om de härför
nödvändiga råmaterialen icke skulle finnas inom landet i tillräcklig mängd,
utan tillverkningen delvis måste baseras på import av desamma. En
början till utveckling i denna riktning har gjorts genom den sedan några år
tillkomna framställningen på elektrisk väg av zink och av en del
metalllegeringar. såsom kiseljärn, kromjärn, kiselmangan m. fi.
Tab. 65 lämnar en översikt över den årliga produktionen i Sverige av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
