Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Bergshantering. Inl. av C. Sahlin - 3. Tillverkning av övriga metaller. Av J. G. Petrén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILLVERKNING AV ÖVRIGA METALLER.
291
År Kg
1400—93 ... 61 591
1506-43. . . 52 881
1544—51 ... 22 718
1560—00 ... 19 432
’) Uppgifter saknas för åren 1494—1505 och 1552—59. Det torde observeras, att
tidsperioderna omfatta växlande antal år.
Med tillägg av de år, för vilka uppgifter saknas, kan hela silverproduktionen
under de senaste fem århundradena beräknas hava uppgått till ungefär 400 000
kg, varav den ojämförligt största delen kommer på Sala silvergruva.
Guld. Guld erhålles inom landet endast från Falu koppargruva och numera
i mycket obetydlig mängd. Uti malmen upptäcktes guld först 1881, fastän man
redan på 1860-talet funnit, att den av malmen erhållna kopparn var guldhaltig.
Guldet uppträder i gedigen form, insprängt i kvarts tillsammans med selenwismut
och i växlande mängder — från ett par gram till flera hundra gram pr ton malm.
Så länge Hendersons extraktionsprocess användes för malmens bearbetning,
utvanns guldet genom behandling med klor enligt Plattners process och
Munktells modifikation därav på följande sätt. Efter malmens röstning med koksalt
och sedan kopparn och silvret utlakats med vatten och utspädd syra,
behandlades återstoden med svavelsyra och klorkalklösning, varvid fri klor bildades, som
överförde guldet uti guldklorid, vilken utlakades med vatten. Sedan man nu
åter övergått till smältprocess, erhålles guldet tillsammans med silvret uti
gar-kopparn och samlas uti det vid garkopparns lösande i svavelsyra bildade olösliga
slammet. Den sammanlagda mängd guld, som erhållits från Falu gruva, uppgår
till c:a 2 ton, representerande ett värde av ungefär 5 miljoner kronor.
Utom Falu gruva har i landet funnits endast en egentlig guldgruva —
Ädelfors. Denna gruva, som upptäcktes år 1738, bearbetades till år 1822, men i
mycket liten skala och med mycket dåligt resultat.
Nickel. Denna metall har förr framställts vid tvenne verk i Sverige,
nämligen Kleva och Sågmyra. Då på 1880-talet världens numera största kända
nic-kelmalmsfyndighet — vid Sudbury i Kanada —- upptäcktes och då härefter i
följd av den hastigt ökade produktionen priset på nickel sjönk till nära hälften,
måste båda dessa verk nedlägga driften och sedan dess har icke någon nickel
tillverkats i landet. Utom de vid dessa tvenne verk bearbetade nickelmalmerna
finnas flera andra nickelmalmsfyndigheter, t. ex. vid Frustuna, Haddebo, Ruda
m. fi. Malmen utgöres uti alla gruvorna av magnetkis; i allmänhet äro dock
tillgångarna relativt obetydliga och nickelhalten så låg, att utsikterna till en
lönande nickelframställning äro små med det under de senaste två årtiondena
normala priset på metallen.
Zink. Vårt land äger icke obetydliga tillgångar på zinkmalm; densamma
utgöres uteslutande av zinkblende. År 1913 erhölls 50 752 ton malm, utgörande
c:a 3 % av världsproduktionen och representerande ett värde av c:a 2 100 000
kr. Den övervägande mängden av den brutna malmen erhålles från Åmmebergs
gruvor, vilka tillhöra det belgiska bolaget Vieille Montagne, och återstoden från
Rylls-hyttefältet, Kaveltorpsfältet, Saxbergsfältet, Stollbergsgruvan och Dannemora gruvor.
Oaktat den rika tillgången på zinkmalm har någon zinktillverkning icke ägt
rum i Sverige förr än på de senare åren. Anledningen till detta förhållande
ligger till stor del däri, att den vanligen och intill senaste åren enda använda
processen för zinkens framställning krävt stor förbrukning av brännmaterial, och
då vårt land saknar tillgång på billigt, härför användbart bränsle, ha
betingelserna för tillverkning av zink också saknats. Detta förhållande har emellertid
numera ändrats därigenom, att man lyckats framställa zink uti elektrisk smält-
Ar Kg
1601-00. . .60 728
1701—00 ... 36 508
1801—20 ... 7 894
1821—30 ... 5 621
Ar Kg
1831—40 ... 8095
1841—45 ... 4794
1846—50 ... 6271
1851-55 ... 6329
Ar Kg
1856-60 ... 5548
1861—00 ... 79 014
1901 -14 ... 8436
Summa1) 382 787
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
