Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Bergshantering. Inl. av C. Sahlin - 3. Tillverkning av övriga metaller. Av J. G. Petrén - 4. Åtgärder för bergshanteringens främjande. Av Walfrid Petersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
292
VI. BERGSHANTERING}.
ugn, varvid bränslet till största delen ersättes med elektrisk energi. Denna
process, ursprungligen föreslagen av de Laval, har kommit till användning vid
det för några år sedan anlagda zinkverket vid Trollhättan, vilket är det enda
zinkverket i landet. Beträffande redogörelse för detta verk hänvisas till avd.
Elektrokemisk industri, sid. 449.
4. ÅTGÄRDER FÖR BERGSHANTERINGENS
FRÄMJANDE.
Administrativa ärenden rörande bergshanteringen handlades i äldre
tider av Bergskollegium, inrättat år 1630 (då under namn av Bergsaintet;
namnet Bergskollegium infördes år 1649). År 1858 avskaffades detta
ämbetsverk, och dess göromål överflyttades till Kommerskollegium (till
år 1900 sorterande under Civildepartementet men numera under
Finansdepartementet). Efter omorganisationen av 1891 är en av sagda
Kollegiums trenne byråer avsedd för bergsärendena ävensom industrien i övrigt.
Om det så kallade Gruvkartekontoret, som lyder under samma byrå, se
sid. 248. Statistiken över bergshanteringen utarbetas sedan 1858 av
Kommerskollegium.
Jernkontoret är en för Sverige egendomlig institution, med uppgift att
understödja och befrämja den svenska järnhanteringen.
Jernkontorets egentliga upphovsman var A. Nordencrantz. Efter
stadfästelse genom K. brev den 29 dec. 1747 begynte Kontorets verksamhet år 1748.
Till en början var det utsatt för åtskilliga reglementeringar från Riksdagens
sekreta utskott, men sedan 1769 har Jernkontoret varit i besittning av full
självstyrelse. Nu gällande reglemente är av K. Maj :t fastställt den 26
januari 1894, med smärre ändringar den 26 juli 1901.
De flesta svenska järnbruken äro delägare i Jernkontoret, där de åtnjuta
rösträtt efter bestämda grunder och till fonderna inbetala årsavgifter, utgående
med vid pass 0-59 kr. pr ton (21/* öre pr centner) introducerat smide.
Styrelsen består av 5 ordinarie och 5 extraordinarie fullmäktige, utsedda för tre år i
sänder på »Brukssocietetens» allmänna sammankomst, den s. k.
jernkontors-riksdagen.
En huvudsaklig uppgift för Jernkontorets verksamhet är att bistå
medlemmarna med penninglån på fördelaktiga villkor. I synnerhet under den första
tiden av Kontorets tillvaro nedsändes betydliga penningsummor till de stora
järnförsäljningarna på Fastings marknad i Kristinehamn, och under betryckta
tider uppköpte Kontoret självt järn av bruksägarna, allt i syfte »att hålla det
svenska järnet i rätt och jämnt värde». Småningom har Kontoret inskränkt
sig till att meddela lån, vilka utgått under olika benämningar, såsom förlagslån,
extra lån, olyckslån, byggnadslån, o. s. v.
Men Jernkontoret har, såsom ovan nämnts, även en annan mycket viktig
uppgift, nämligen att i vetenskapligt och tekniskt hänseende befrämja den
svenska järnhanteringens framåtskridande.
För detta ändamål anslår Jernkontoret årligen betydliga belopp för rön och
försök, till bergsskolor, kolareskolor, tekniska provningsanstalter i in-och
utlandet, till geologiska undersökningar m. m., avlönar en egen tjänstemannakår av
tekniskt bildade personer för biträde åt Kontorets delägare, utdelar stipendier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
