Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Bergshantering. Inl. av C. Sahlin - 4. Åtgärder för bergshanteringens främjande. Av Walfrid Petersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅTGÄRDER FÖR BERGSHANTERINGENS FRÄMJANDE.
293
och reseunderstöd åt ingenjörer och arbetare, bidrager till utgivande av tekniska
och vetenskapliga tidskrifter och avhandlingar och till svenska
järnhanteringens representerande vid utställningar inom och utom Sverige. Från år
1817 utgiver Jernkontoret en egen teknisk tidskrift, Jernkontorets annaler,
en av de äldsta metallurgiska tidskrifter i världen.
Från Statens sida har Jernkontoret ej haft annat understöd, än att under
den första tiden av dess tillvaro bruksägarna erhöllo rätt att i Riksbanken belåna
vågfört järn, en bestämmelse som sedan ändrades därhän, att Kontoret under
åren 1818—70 åtnjöt ett kreditiv i denna bank å 900 000 kronor mot 4 % ränta.
Utdelning till delägarna har, med ett betydelselöst undantag, icke förekommit.
Vid 1915 års slut ägde Jernkontoret en grundfond av 4 miljoner kronor,
en reservfond av 2 miljoner kronor samt en s. k. allmän fond om c:a 1 600 000
kronor, vadan samtliga tillgångarna uppgingo till mer än 7-5 miljoner kronor.
Även en del föreningar äro verksamma för bergshanteringens främjande,
t. ex. Järnverksföreningen, Bergshandteringens vänner, Värmländska
bergsmannaföreningen etc.
Bergsundervisningen i Sverige meddelas dels vid Tekniska högskolan
i Stockholm, som bl. a. omfattar en avdelning för bergsvetenskap
(vanligen benämnd Bergshögskolan), dels vid bergsskolorna i Filipstad och
Falun. Redan år 1822 inrättades en bergsskola i Falun, i främsta
rummet avsedd att meddela bergstekniska kunskaper åt dem, som vid
universiteten avlagt bergsexamen. Denna bergsskola införlivades år 1868 med
Tekniska högskolan och utgör som nämnt en särskild avdelning därav.
Till de studerandes praktiska utbildning under lärarnas ledning har
Jernkontoret anslagit en årlig summa av 15 000 kronor.
Bergsingenjörskursen vid Bergshögskolan är 4-årig och är uppdelad i trenne
studieriktningar, nämligen: gruvvetenskap, metallurgi och bergsmekanik.
Undervisningen i fackämnena bestrides av två professorer i metallurgi, en
professor i gruvvetenskap, en professor i bergsmekanik, en professor i mineralogi och
geologi samt speciallärare i allmän metallurgi, metallografi, gruvmätning
m. m. x\ngående villkoren för inträde gälla samma föreskrifter som för
övriga avdelningar vid Tekniska högskolan.
Bergsskolan i Falun bildades, sedan den förutvarande högre skolan
flyttats till Stockholm (jfr här ovan); skolan i Filipstad upprättades
år 1830. Skolorna underhållas av Jernkontoret med bidrag av Staten.
Båda dessa skolor avse utbildning av tjänstemän för bergshanteringen.
Med bergsskolan i Falun äro förenade dels en hyttyrkesskola och dels en
bruksmekanisk yrkesskola och med bergsskolan i Filipstad en
gruvyrkes-skola, avsedda för utbildning av förmän och arbetare vid järnverk och
gruvor. Kursen i bergsskolorna är 1 1/2-årig och omfattar elementerna av
metallurgi, bergskemi, gruvbrytningslära och bergsmekanik jämte de
teoretiska ämnen, som utgöra förutsättningarna för dessa. I yrkesskolorna, där
kursen är 1-årig, har undervisningen företrädesvis en praktisk riktning och
bedrives i överensstämmelse med av Jernkontorets styrelse år 1914 fastställt
program. Vid varje bergsskola tjänstgöra tre ordinarie lärare. Bland
inträdesfordringarna till dessa skolor märkes kravet på en längre tids
praktisk verksamhet inom facket före inträdet i skolan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
