Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Tillverkningsindustri. Inl. av [G. Sundbärg] K. Åmark - 2. Jord- och stenindustri - Torvindustri. Av Alf. Larson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TOR VIND USTBI.
345
torv. Yid tjänlig väderlek erhålles på detta sätt ett gott bränsle med en
vattenhalt av 20—30 %.
Ehuru torv i ena eller andra formen med framgång kan användas som
bränsle i hushållen, åtskilliga industrier, såsom järnverk, cellulosafabriker,
glas- och tegelbruk o. s. v., spelar den dock ännu en mycket underordnad roll
i jämförelse med stenkol och ved, vilken roll ej står i förhållande till de
naturliga förråden därav. Detta beror mest på, att tillverkningen av torv är
beroende av väderleken och på att produktionsvillkoren för torvbränsle ännu
icke kunnat ordnas för massproduktion, varigenom dels osäkerhet beträffande
den erhållna torvens mängd och kvalitet och dels rörande dess
tillverkningspris råda. Ständigt stegrade arbetslöner fördyra tillverkningen så, att normala
produktionspriset för t. ex. presstorv på ett tiotal år stigit från 5 à 6 till 8 à 9
kr. pr ton, på samma gång som stenkolspriset i hamn under tiden växlat från
14 till 20 kr. pr ton och däröver, allt medförande ett osäkerhetstillstånd för
torvindustrien, som endast en stor uppfinning i sättet att tillverka en
massprodukt av torv, oberoende av väderleken oeh därmed även av årstiderna, kan
upphäva. Goda utsikter för en sådan uppfinning finnas dock genom att
medelst s. k. »våtkolning» förstöra torvdyns kollodiala egenskap, så att den genom
mekaniskt tryck kan befrias från största delen av sin vattenhalt.
Ett bränsle bedömes och värdesättes bland annat efter dess bränslevärde,
som utrönes genom eldningsförsök eller genom kalorimetrisk analys. Sådana
hava utförts av professor P. Klason m. fi. och hava sammanstämmande givit
resultatet, att 1 ton vanliga ångstenkol motsvara i bränslevärde 1-8 ton
medelgod maskintorv, 2 ton skärtorv och 2-5 ton ved. Fraktkostnaderna spela
naturligtvis en större roll för ett lågvärdigt än för ett högvärdigt bränsle, även
verkande till torvens nackdel.
Man har gjort många försök att förädla torv till ett högvärdigt bränsle
i form av torvkol, torvpulver och torvbriketter. Dessa förslag hava dock
strandat genom brist å billig och tillräcklig mängd råvara. Torvproblemet
väntar således ännu på sin lösning. Kraftstationer på mossar är ett
förslag, varigenom man blir mindre beroende av torvens kvalitet, och sådana
finnas i vårt land för några tusen hästkrafter, men osäkerhetstillståndet vid
torvberedningen gör sig gällande även där.
Utom bränntorv har Sverige ofantliga tillgångar av vitmossa, varav beredes
torvströ, även för export, en vara, som på senare åren fått en allt större
nationalekonomisk betydelse såsom gödselbevarande och gödselökande ämne
för jordbruket. Därjämte har torvströet betydelse som konserverande ämne
vid förpackning av frukt m. m., såsom fyllning i trossbottnar och för flera
ändamål, bland annat i städernas renhållning, såsom desinfektionsmedel i
klosetter o. s. v.
I Sverige funnos år 1912 bränntorvsfabriker, utom för husbehov, vilka senare
undandraga sig statistiken, men som i tillverkningsmängd äro de egentliga
torvfabrikerna överlägsna, till ett antal av 32 stycken, med 892 arbetare —
säsongarbetare —, en tillverkningsmängd av 41 924 ton och ett
tillverkningsvärde av 407 000 kr. År 1913 var tillverkningen 63 700 ton, värda 538 000
kr. Torvströfabrikerna voro år 1912 125 med 1 972 arbetare, en
tillverkning av 192 790 ton med ett värde av 2 767 000 kr. År 1913 tillverkades
173 900 ton, vartill kom 194 500 kbm, som såldes i opressad form;
tillverkningsvärdet var sammanlagt 2 623 000 kr. Samma år exporterades 7135 ton
torvströ.
År 1902 beviljade Riksdagen en s. k. torvlànefond å 1-5 milj. kronor, vilken
sedan på grund av starkt anlitande småningom höjts till 3-5 milj. kronor1. Ur
1 Fonden redovisades med 3 584 289 kr. den 31 dec. 1914.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
