Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Tillverkningsindustri. Inl. av [G. Sundbärg] K. Åmark - 5. Livsmedelsindustri (närings- och njutningsmedel). Inl. av Alf. Larson - Mjöl- och grynkvarnar. Av G. Molin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
380
VIII. TILLVERKNINGSINDUSTRI.
lagset, vilket till stor del beror därpå, att vid handelskvartarna ej användes
spannmål uteslutande från en trakt, utan blandas sådan från vitt skilda
håll, varigenom de tillfälliga variationerna i dess natur till stor del
utjämnas. Dessutom har det svenska vetet i genomsnitt icke den för
bak-ningsändamål gynnsammaste sammansättningen, utan fordrar i allmänhet
för att giva ett riktigt bakkraftigt mjöl att blandas med hårdare
(gluten-rikare) sorter, t. ex. ryskt vete. Förr importerades av denna anledning
mycket ryskt eller ungerskt mjöl, som i bagerierna blandades med det
svenska. På grund av handelskvarnarnas uppkomst har detta förändrats
i så måtto, att nu i stället importeras själva spannmålen. Genom
lämpligt val av denna är det handelskvarnarna möjligt att erhålla en
blandning, som ger ett mjöl, fyllande de högsta fordringar, och då numera mjöl
av enbart svenskt vete endast i mindre mängd förekommer, blir importen
av kraftigt glutenrikt mjöl icke längre behövlig.
En efter nutidens fordringar inrättad handelskvarn är ganska invecklad.
Säden undergår i densamma först en noggrann rensning. För vete användes
därjämte ofta tvättning av spannmålen. Den egentliga målningen
(krossningen) av spannmålen utföres å valsstolar eller kvarnstenar.
Oaktat råg är det spannmålsslag, vilket såsom brödsäd i kvantitativt
hänseende i Sverige intager den främsta platsen, är för handelskvarnarna
tillverkningen av rågmjöl vanligen av mera underordnad betydelse. Orsaken härtill är,
att endast en mindre del därav utgöres av siktat mjöl (rågsikt). Till det
särskilt på landsbygden ojämförligt viktigaste rågbrödet användes nästan
uteslutande sammalet mjöl. Då tillverkningen härav är mycket enkel och
därför lämpar sig för mycket små kvarnar, låter lantmannen vanligen själv
förmala sitt behov därav.
Är 1913 redovisades i den officiella statistiken 619 kvarnar med 1714 par
valsar och 2 427 par stenar. Hela produktionen vid dessa utgjorde 6 210 960
deciton mjöl, gryn, kli och gröpe, varav 4 179 434 deciton mjöl. Bland våra
större kvarnar må nämnas: Saltsjökvarn och Tre Kronor vid Stockholm,
Uppsala ånglcvarn, J. O. Swartz’ kvarnverk, Norrköping, Kalmar ånglcvarn,
Aktiebolaget Mårten Pehrsons valskvarn, Kristianstad, Tralleborgs ånglcvarn,
Malmö stora valskvarn.
Kvarnindustriens utveckling under de senare åren synes av Tab. 83.
Såsom i Tab. 83 visas, har införseln av mjöl, gryn och kli under senare
tider minskats. Då införseln av omalen spannmål icke minskats och den in-
Tab. 83. Kvarnindustrien, åren 1901—13.
Årligen Antal kvarnar Antal arbetare Tillverkning Deciton [-Tillverkningsvärde-] {+Tillverk- ningsvärde+} 2 Tusental kr. Införsel Deciton Utförsel Deciton
1901—05 ..... 1627 4 481 5 410 228 92 243 1208185 61526
1906—10 ..... 1447 4161 5 509 807 105 777 1058 918 66 513
1911 ....... 1381 4 017 5 799 076 108 613 761891 122 972
1912 ....... 1356 4 003 5 969 878 118194 818 728 3 5127
1913 ....... 1 619 1 2 856 6 210 966 117 972 864 458 | 307 759
1 Nedgången i siffrorna för år 1913 beror på, att vid redovisningen detta år en stor
mängd förut medräknade smärre anläggningar utgallrats. Totala antalet kvarnar i Sverige
torde uppgå till ej mindre än 6 000. — 2 Intjänt förmalningstull ej medräknad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
