Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Tillverkningsindustri. Inl. av [G. Sundbärg] K. Åmark - 5. Livsmedelsindustri (närings- och njutningsmedel). Inl. av Alf. Larson - Mjöl- och grynkvarnar. Av G. Molin - Bagerier. Av Alf. Larson - Margarinindustri. Av Alf. Larson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MARGARININDUSTRI.
381
hemska skörden, ökats, är tydligt, att kvarnrörelsens omfattning stigit ganska
betydligt, och då, såsom nämnt, de stora, fabriksmässigt drivna kvarnarna
alltmera undantränga de gamla småkvarnarna, måste produktionen vid dessa
förstnämnda hava än ytterligare ökats.
Bagerier.
Bagerierna redovisas i statistiken för år 1913 till ett antal av 131 stycken,
varav 2 käxfabriker, med ett arbetarantal av 3 221 och ett tillverkningsvärde
av 26 797 000 kr. Käxfabrikerna, vilka båda utgöra betydande företag, äro
Aktiebolaget Örebro kexfabrik samt Göteborgs kexfabriks aktiebolag, Kungälv.
Bagerinäringen hör till de industrier, som ännu till stor del drivas
hantverksmässigt. Utvecklingen till stordrift är dock sedan 1890-talet påfallande,
ökningen i produktionen anges i statistiken från tiden 1896—00 (inkl. käx) till
1913 med över 430 %. Naturligtvis betyder detta icke, att en så stark tillväxt
ägt rum i brödtillverkningen, utan är det bageriindustriens utveckling i
storindustriell riktning, som här gjort sig gällande, så att en allt större del därav
blivit redovisningsskyldig till industristatistiken.
Marrgarinindustri.
Råvara för margarin var ursprungligen endast färsk, oskirad talg av
nötkreatur. Denna smältes till s. k. »premier jus» och pressas, då en flytande del,
oleomargarin, och en fast, presstalg, erhålles. Oleomargarinet kärnas
sedan tillsammans med mjölk och bearbetas därefter som vanligt smör,
då margarin erhålles. Oleomargarinet enbart är dock i allmänhet för
hårt för att lämna ett fullt smörliknande surrogat, varför det före
kär-ningen tillsättes med rena växtoljor, såsom bomullsfröolja, sesam- eller
arachidolja, vilket också gör margarinet billigare. Enligt K. förordningen av
den 13 oktober 1905 skall margarin för att på kemisk väg lätt kunna skiljas
från smör innehålla minst 10 % sesamolja »av det vid tillverkningen använda
fettet och växtoljorna, sesamoljan däri inbegripen». I bättre
margarinsorter ingå också finaste ister, s. k. neutral lard, jämte natursmör i väsentlig
mängd. Under de senaste åren har ett betydande framsteg gjorts inom
margarinindustrien genom att det efter ett 25-årigt arbete lyckats att rena
ko-kos- och palmkärnolja, så att de bliva hållbara och rensmakande och därför
användbara för margarintillverkning. I sådant s. k. växtmar.garin, till
skillnad från animaliskt margarin med oleomargarin och ister som de förnämsta
råvarorna, ingår icke oleomargarin utan endast någon av de nämnda
renade oljorna jämte förutnämnda växtoljor. Växtmargarinet har renare smak
än det animaliska och lämpar sig därför bättre till direkt förtäring, varemot
det animaliska är bättre för bakning och stekning. Växtmargarinet har
från och med år 1910 trängt undan det animaliska, så att största delen av
margarinkonsumtionen utgöres av växtmargarin. Härtill har icke allenast
den bättre smaken hos växtmargarinet, utan också det billigare priset, c:a 2/3
av det animaliskas av samma kvalitet, bidragit, på samma gång som kokos- och
palmkärnoljorna därigenom stigit i pris och numera till största delen användas
för margarintillverkning, i stället för tidigare till tvålberedning. Om det
bättre animaliska margarinets försäljningspris är c.’a 2/3 av natursmörets,
så är växtmargarinets icke mera än c:a hälften därav, således är
växtmargarinet ett gott folknäringsmedel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
