- Project Runeberg -  Sveriges land och folk : historisk-statistisk handbok / Andra delen /
457

(1915) [MARC] Author: Joseph Guinchard
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Tillverkningsindustri. Inl. av [G. Sundbärg] K. Åmark - 9. Elektrisk industri - Elektrokemisk industri. Av W. Palmær

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ELEKTROKEMISK INDUSTRI.

457

med ett handelsvärde av c:a 840 000 kr. Under byggnad är en fabrik å c:a
1 400 hkr i Trollhättan, tillhörig Aktiebolaget Hamilton & Hansell.

Den inhemska tillverkningen av kaliumklorat är mer än tillräcklig för landets
behov (för tändstickstillverkning m. m.) och en betydande export äger rum.

Dikalciumfosfat. Enligt en av W. Palmær uppfunnen metod har vid Trollhättan
anlagts en första, mindre fabrik för tillverkning av till gödningsämne avsett
dikalciumfosfat med hjälp av på elektrolytisk väg alstrade syra och alkali. Råvaran,
som kan vara mycket fattig, urlakas med syra, varvid den däri befintliga
tre-basiska fosforsyrade kalken utlöses; till lösningen sättes det vid elektrolysen erhållna
alkalit, då dikalciumfosfat med 35 % citratlöslig fosforsyra utfaller och elektrolyten
är regenererad för att användas ånyo. Metoden är närmast avsedd att möjliggöra
användandet av inom landet förekommande fattiga råvaror.

Väte ocli syre. Nordiska syrgasverken, aktiebolag, hava i Örebro
anläggningar för elektrolytisk framställning av väte och syre medelst Schmidts
elektroly-sörer. Kraftbeloppet är 35 hkr. Det mesta syre, som fabriken producerar,
framställes dock genom fraktionerad destillation av flytande luft.

Galvanoteknik. Den största galvanotekniska anläggning i landet torde vara
Guldsmedsaktiebolagets fabrik i Stockholm för försilvring, förgyllning o. s. v.
Denna fabrik sysselsätter c:a 350 manliga och kvinnliga arbetare. För försilvring
användes under år 1912 650 kg. silver och för förgyllning 3’7 kg. guld.
Värdet av de galvanotekniska produkterna vid fabriken utgjorde under samma år c:a
V2 milj. kr. Förutom denna fabrik finnes ett antal mindre anläggningar för
försilvring, förgyllning och förnickling samt för tillverkning av klichéer.

Ackumulatorer och galvaniska element. Tillverkning av ackumulatorer och
galvaniska element bör givetvis räknas till den elektrokemiska industrien, ehuruväl
den ej innefattas i den ovan givna definitionen på denna industri, vilken definition
således liksom de flesta dylika ej är fullt exakt. På detta område märkes
den av svensken E. W. Jungner uppfunna ackumulatorn, vilken i uppladdat
tillstånd som verksamma beståndsdelar har å ena sidan järnsvamp och å andra sidan
nickeloxid samt som elektrolyt kalilösning. Till samma system har även Edison
kommit, men de två uppfinnarna hava arbetat oberoende av varandra.
Jungner-ackumulatorns stora förtjänster äro dess okänslighet för skakningar samt att den
tillåter en mera vårdslös behandling, med ett ord är mera hållbar än
blyackumulatorn och kan därför användas,för en hel mängd s. k. traktionära ändamål, för
vilka blyackumulatorn ej lämpar sig. Den tillverkas av Svenska
ackumulator-aktiebolaget Jungner vid dess fabrik i Fliseryd i Småland, som levererat ett
stort antal ackumulatorlokomotiv, undervattenbåtsbatterier, batterier för
tågbelysning å de svenska, norska, danska och ryska statsbanorna förutom mindre
batterier till tändbatterier, handlyktor o. s. v. Fabrikens kapacitet motsvarar c:a 200 000
celler pr år med ett värde (under normala förhållanden) av c:a 2 miljoner kr.

Bland tillverkare av galvaniska element (Leclanchéelement, torrelement) inom
landet märkes Rylander & Rudolphs fabriksaktiebolag, Henriksdal,
Stockholm.

Kolelektroder. Tillverkning av kolelektroder för elektriska ugnar bedrives av
Höganäs-Billesholms aktiebolag, som under år 1915 tillverkade 3 980 ton
sådana elektroder till ett värde av 1 135 000 kr., samt av Aktiebolaget Héroults
elektriska stål, Kortfors, som är avsett för en tillverkning av 2 000 ton
kolelektroder och 500 ton karburit pr år.

Nedanstående tablå visar en uppskattning av, liuru den elektrokemiska
industrien i sin helhet, alltså inklusive den elektrometallurgiska, hittills
utvecklats i vårt land. Ett verk, som skaffat sig en eller flera elektriska
stålugnar, är räknat som en anläggning. Den galvanotekniska industrien

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jun 10 23:41:22 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverig15/2/0477.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free