Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Tillverkningsindustri. Inl. av [G. Sundbärg] K. Åmark - 9. Elektrisk industri - Elektrokemisk industri. Av W. Palmær - 10. Hantverk och hemslöjd. [A. Raphael] - Hantverk. Av C. J. F. Ljunggren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
458 71
Yirr. TILLVERKNINGSINDUSTRI.
samt tillverkningen av ackumulatorer ocli galvaniska element äro dock
icke medtagna i denna tablå. Även för år 1915 har räknats med normala
pris å produkterna; de verkliga hava ju i genomsnitt varit betydligt högre.
Antal Använda
Produktions-anläggn. elektr. hkr. värde pr år, kr.
1904 ....................8 12 000 4 500 000
1908 ....................10 18 000 7 500 000
1911 ....................13 33 000 11000000
1913 ....................22 80 000 20 000000
1915 ....................36 105 000 31000 000
Produktionsvärdet- är visserligen ännu icke stort i jämförelse med
landets totalproduktion, men det är den snabba stegringen, som är så
beaktansvärd. Att denna industri skall komma att ytterligare kraftigt
utvecklas och i betydande grad bidraga till landets ekonomi torde också vara
ställt utom tvivel.
Å bifogade karta (sid. 451) äro de elektrokemiska anläggningarna inom
landet markerade.
10. HANTVERK OCH HEMSLÖJD.
Hantverk.
Hantverkets historia i Sverige kan i avseende å dess tidigare skeden och
särskilt under medeltiden i sina huvuddrag sägas sammanhänga med
skråväsendets uppkomst och utveckling, enär genom tyskt och delvis även
danskt inflytande i landet gilleväsendet infördes och grunden sålunda
lades till skråordningar, ägnade att, liksom fallet var i Tyskland, sätta
hantverksmästarna i stånd att gynnsamt driva yrkena och även bereda
dem vissa sociala förmåner.
Liksom annorstädes leder även i Sverige yrkeshantverket sitt ursprung ur
hemslöjden i städerna, där en talrikare folkmängd kunde göra en
arbetsfördelning lönande och bereda särskilda yrkesmän en för deras utkomst tillräckligt
stor kundkrets.
Omsorgen om städernas uppblomstring föranledde tidigt de styrande att där
söka koncentrera såväl handel som hantverk; redan ett brev av hertig
Valdemar, av 1315, innehåller föreskrifter härom. Emellertid medgiver ännu allmänna
landslagen (år 1347) hantverkarne rättighet att driva sina yrken på
landsbygden, och stadslagen förbjuder det åtminstone icke; endast om guldsmeder
föreskrevs vid denna tid ovillkorligen, att de skulle bo i stad.
För hantverkets första större tekniska framsteg liksom för de rättsliga
former, i vilka detsamma ända till våra dagar kom att röra sig (»skråväsendet»),
har Sverige till huvudsaklig del att tacka utlänningar — eller de tyska
yrkesmän, som från medlet av 13:de årh. började nedsätta sig i de större svenska
städerna. Redan i Visby stadslag uppräknas mer än tjugu särskilda skrån-, i
det övriga Sverige infördes institutionen sannolikt först i början av 1300-talet.
Den äldsta befintliga svenska skråhandling är Magnus Erikssons brev av år
1356 till »skräddarämbetet i Stockholm»; den äldsta skråordningen är Stockholms
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
