Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Tillverkningsindustri. Inl. av [G. Sundbärg] K. Åmark - 10. Hantverk och hemslöjd. [A. Raphael] - Hemslöjd. Av S. Odén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
468 71
Yirr. TILLVERKNINGSINDUSTRI.
för det spunna garnet, var ganska ringa, nekade folket så småningom att spinna
för desamma, och spånaden gick alltmer tillbaka, även om hemspunnet ull- och
lingarn länge förblev en vanlig vara, som allmogen själv torgförde. Särskilt i
Ångermanland och Hälsingland odlades och spanns lin i stor skala. Det
silverglänsande fina lingarn, som alltsedan 1700-talets mitt tillverkades i förstnämnda
provins, är ännu oöverträffat. Den höga kvaliteten berodde i mångt och mycket
på den lämpliga jordmånen och beskaffenheten av bottnen i åarna, där linet rötes.
I våra dagar är det ännu endast på några få orter, de flesta inom Småland, men
även här och där i Kopparbergs, Gävleborgs, Västerbottens och Norrbottens län,
där sådan spånad utbjudes på marknader, eljest använder allmogen själv sitt
hemspunna garn till vävnader. Allmänt klagas över fårskötselns och linodlingens
tillbakagång, vilken emellertid på de flesta platser är en helt naturlig företeelse,
beroende på uppkomsten av intensivare jordbruk och boskapsskötsel samt dito
skogsbruk. Till belysande av linodlingens och fåravelns samt sålunda i viss mån
även hemspånadens tillbakagång i vårt land må anföras följande siffror. Medan
skörden av spånadsämnen år 1865 uppskattades till 37 840 deciton, utgjorde
densamma år 1913 endast 1 975 deciton; antalet får hade under samma tidrymd
sjunkit från 1 589 875 till 988 163 stycken. År 1865 utgjorde arealen jord odlad
med lin (eller hampa) 0’65 % av ali odlad jord, och på 1 000 inv. kommo 386 får,
men år 1911 hade sagda tal sjunkit till 0’04 °/„ och 172 st.
Beträffande vävnaden kan framhållas, att liksom odling och spinning av lin hade
sitt förnämsta säte i Hälsingland och Ångermanland, nådde linnevävnaden i dessa
provinser sin högsta fulländning. Hälsingland var bekant för sin grova buldan; dess
tillverkningsvärde uppgick under år 1857 till ’/’a milj. kr. Den husfru ansågs här
dålig, som ej varje år överlämnade till sin man minst 1 000 alnar väv för avsalu. Och
det fina Ångermanlärftet var berömt även utom landets gränser. Redan 1751
begynte Rikets ständer premiera dylikt lärft, men ali premiering till trots nedgick
produktionen, som på mitten av 1800-talet värderades till 700 000 kr., alltmera
och är nu utan större betydelse i denna provins. Större delen av Ångermanlärftet
såldes till Ryssland, och avyttringen av detsamma liksom av Hälsingevävnaden
skedde genom allmogen själv eller genom särskilda gårdfarihandlande. Även
Västergötland, synnerligast Marks, Kinds, Bollebygds, Ås och Redvägs härader,
har länge varit hemort för linnevävnadsslöjden, och ännu bedrives densamma i
rätt stor omfattning inom Marks härad, men det garn, som numera användes, är
fabriksspunnet, och produktionen har tagits om hand av förläggare. Rätt tidigt
tog emellertid i dessa Västgötabygder bomullsvävnaden överhand och är ännu i
dag i Marks, Kinds och Bollebygds härader av stor omfattning, men så gott som
uteslutande förlagsarbete. Även yllevävnaden har i dessa trakter gamla anor,
och utvecklingsgången från egentlig hemslöjd till hemindustri är densamma som
för den övriga där bedrivna vävnadsslöjden. För övrigt förfärdigas och försäljas
släta tyger såväl av ylle som linne i största utsträckning inom Västerbottens län,
varemot konstvävnaden till avsalu har sin största omfattning i Kristianstads län.
Värdet av år 1911 försålda hemvävda tyger uppskattas till 2l/s milj. kr.
Handstickning har såsom förvärvsslöjd haft sin största utbredning inom södra
Halland, där den ännu bedrives i mindre skala för förläggare. Maskinstickning
likaledes för förläggare, utföres i stor utsträckning i trakten kring Borås.
Spetsknyppling för avsalu har ända sedan medeltiden utövats i trakten kring
städerna Vadstena, Motala och Skänninge.
Möbelsnickeri bedrevs fordom till avsevärd utsträckning på flera orter, där den
nu oftast antingen övergått i fabrikstillverkning eller ännu existerar som
hemindustri, förnämligast i Östervåla i Västmanlands län, Kyrkefalla i Skaraborgs län,
Lindome i Hallands län och Östra och Västra Göinge härader i Kristianstads län.
Möblerna levereras i regel till återförsäljare, som avyttra dem i egna butiker eller
på marknader.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
