Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Sjöfart. Av H. Rosman och K. E. Norman - Kanaler och farleder. Av F. V. Hansen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
X. SJÖFART.
Av farleder har vårt land snart sagt oräkneliga, om man under denna
benämning hänför jämväl alla de smärre båtleder, som naturen skapat
och som även på många ställen med konst förbättrats.
Någon fullt uttömmande redogörelse för Sveriges farleder står icke till buds.
Däremot återfinnas i Sveriges officiella statistik av Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen sammanställda uppgifter om de farleder, vilka åstadkommits med
statsunderstöd. Här saknas visserligen så viktiga farleder som exempelvis infartsleden till
Göteborg, vilken underhålles av staden, och lederna till Stockholm från havet
äro icke heller medtagna i annan mån än som rör rännan i Kodjupet vid
Vaxholm. Men ett utdrag av ifrågavarande sammanställning, vari införts de senaste
från Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelade siffrorna, har dock såsom
varande av stort intresse för ämnet intagits (se Tab. 124).
Av de farleder, som ingå i tabellen, omfattar en grupp sådana, vilka icke stå
i förbindelse med havet. Här märkes särskilt den ganska livligt trafikerade
farleden på Frykensjöarna i Värmland.
En annan grupp bildas av sådana farleder, vilka förkorta avståndet mellan
förut sammanbundna vatten, och av vilka en stor del är anlagd för att bereda
kustfarten möjlighet att gå fram inomskärs med undvikande av havets risker.
Sådana äro bland andra Väddö farled i uppländska skärgården samt Albrektsunds
farled i Marstrands skärgård. Väddöfarleden, som förbinder Ortalaviken med
Bagghusfjärden, har uråldriga anor. Senaste ombyggnad skedde under åren
1898—1904, då djupet ökades från 2’38 till 3’i meter. Albrektsunds farled
bereder möjlighet att gå inomskärs nästan hela vägen mellan Göteborg och
Strömstad. Efter att förut endast ha haft 1’78 m:s djup har den, efter år 1904
beviljat statsanslag, ombyggts för 4 m:s djup. Farledens hela längd utgör 3’2 km.,
varav 2’3 bearbetade.
En sista grupp farleder utgöres av dem, som i viss mån kunna anses såsom
»inlands>leder, men som dock alla stå i förbindelse med havet. Bland dessa
märkas i främsta rummet infartslederna från havet till vissa viktiga hamnstäder,
såsom till Luleå (djup 1 ’5 m) med dess betydande malmexport, Gävle (6’5 m),
Norrköping (4’3i m), Uddevalla (o’9i m). Vidare är att omnämna
Brandals-sund (djup 6 m), som förmedlar sjöfarten till och från Södertälje och Mälaren
genom Södertälje kanal. Att förglömma äro ej heller till sist de farleder av
denna grupp, vilka utgrena sig från Mälaren till Uppsala, Enköping, Köping,
Arboga och sätta dessa städer i förbindelse med havet.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
