Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Sjöfart. Av H. Rosman och K. E. Norman - Hamnar och skeppsdockor. Av W. Fellenius - Lots- och fyrväsendet. Livräddningsstationer för skeppsbrutna. Av E. A. Smith
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
548
X. SJÖPART.
Skeppsdockor för allmänt begagnande finnas i Stockholm, Göteborg,
Malmö, Oskarshamn, Norrköping m. fi. ställen. Dessutom finnas för
flottans behov en docka i Stockholm och sju dockor i Karlskrona.
I Tab. 127 lämnas en översikt över skeppsdockornas dimensioner m. m.
Större upphalningsbäddar (slipar) för fartyg finnas i Stockholm
(Finnboda), Gävle (Gävle varv och verkstäder), Malmö (Kockums mek. verkst.)
och Göteborg (Lindholmens verkstad och Götaverken). A dessa fem
nämnda bäddar kunna (enl. erhållna uppgifter från resp. ägare) upptagas
fartyg med:
resp. 79-3, 84, 84, 76 och 83 m. största längd och resp. c:a 1 500, 2 000,
1 300, 1 200 och 1 700 ton största död vikt.
Lots- och fyrväsendet. Lirräddningsanstalterna för skeppsbrutna.
Lots- och fyrinrättningarna samt livräddningsanstalterna för
skeppsbrutna bilda i Sverige ett enda verk, benämnt Lotsverket. Detta verk
lyder under Lotsstyrelsen.
Redan i mitten av 1500-talet funnos föreskrifter, som stadgade, att den, som
efter att hava åtagit sig lotsning satte fartyget på grund, hade förverkat sitt
liv, såvida icke grundstötningen varit en följd av sjögång och våldsam storm.
Lotsverket såsom statsinstitution räknar sina anor från Karl XI:s tid. År
1655 erhöllo Kronans lotsar vissa hemman, som befriades från onera, mot
skyldighet för ägarne att betjäna företrädesvis Kronans fartyg med lotsning.
Efter hand som krigsflottan ökades, utvidgades även lotsväsendet. År 1687
inrättades lotsdirektörsämbetet. Är 1774 infördes lotspliktigheten, eller
skyldigheten för de fartyg, som kommo från öppen sjö, att anlita kronolots.
Prickar och andra sjömärken värö redan under medeltiden i bruk, men under
Gustav I:s regering anbefalldes år 1550 skärgårdsbönderna att såväl
inom-som utomskärs utmärka grunden med kvastprickar. Numera utprickas
farlederna sålunda, att man å den ena sidan har rödmålade kvastprickar, å den
andra svart- och vitmålade slätprickar.
Rörande_fyrväsendet må anmärkas, att Kullens fyr i Skåne är den äldsta
(inom det nuvarande Sverige) och uppfördes redan 1560. Det är dock först
efter år 1800, som fyrväsendets utveckling gått raskt framåt. Det första
fyrskeppet utlades 1844 vid Falsterborev.
Livräddningsväsendet daterar sin uppkomst från slutet av 1600-talet men
var då upplåtet åt enskilda personer. Först år 1855 bildades den första av
Staten underhållna livräddningsstationen, men härefter utvecklades
livräddningsväsendet tämligen snabbt till vad det nu är.
Seglingsbeskrivning över Östersjön utgavs redan 1644 av kaptenen i
amiralitetet Johan Månsson, vilken även utgav ett slags sjökort över Östersjön.
Ett bättre sådant utgavs 1694 av kapten Gädda, men först 1737 påbörjades
bildandet av ett sjökarteverk. Numera finnas utmärkta sjökort över rikets
kuster. För Sjökarteverket redogöres närmare under artikeln De officiella
kartverken (I, 209).
Lotsstyrelsen, som fungerar enligt instruktion av den 13 december
1907, består av en generallotsdirektör såsom chef samt tre ledamöter, av
vilka en är chef för kanslibyrån, en chef för lotsbyrån samt en överfyr-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
