Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Sjöfart. Av H. Rosman och K. E. Norman - Lots- och fyrväsendet. Livräddningsstationer för skeppsbrutna. Av E. A. Smith - Bärgnings- och dykeriväsendet. Av E. A. Smith
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BÄRGNINGS- OCH DYKERIYÄSENDET.
551
år 1907 började sin verksamhet hava dock endast 9 personer med den i övrigt
rätt dyrbara materielien bärgats.
Lotsverket underhåller helt och hållet eller delvis ej mindre än 26 skolor
i avlägset liggande trakter, och i dem har under 1914 meddelats undervisning
åt 203 barn.
Sverige har alltid intagit ett aktat rum inom fyrteknikens och de därmed
sammanhängande uppfinningarnas område. Yi vilja blott framhålla, att den
första med spegelapparat försedda blänkfyr, som någonsin funnits,
uppfördes vid Marstrand; vidare det v. Otterska systemet att med olika klippsken
belysa vissa sektorer, inom vilka grund finnas; det Lindbergska systemet att
med automatiska rotatörer åstadkomma klippsken å smärre fyrar utan
ständig bevakning och vilket användes i inomskärsleder i nästan hela världen;
samt slutligen en vid dessa fyrar använd särskilt konstruerad lampa för
oavbrutet sken och med petroleum till lysämne.
Slutligen måste här framhållas de för endast några år sedan inrättade s. k.
AG Af yrar, som vunnit en hastig spridning över hela världen och som
ansetts äga sådan betydelse, att deras uppfinnare, svensken Dalén, år 1912 erhöll
Nobelpriset i fysik med anledning av sina arbeten i sammanhang med
uppfinningen. Dessa fyrar synas hava kommit idealet nära, alldenstund de ej
tarva någon tillsyn utan brinna automatiskt ett helt år. De laddas med
acetongasackumulatorer, som ombytas en gång varje år. Genom en sinnrik
anordning, en s. k. solventil, släckas de vid soluppgången och tändas vid
skymningen automatiskt. De kunna regleras för olika antal blänkar av olika
längd. Stora fabriker för tillverkning av dessa fyrar finnas även utom
Sverige såsom filialer till huvudbolaget Gasaccumulator vid Stockholm.
Bärgnings- ocli dykeri väsendet.
I Sverige omtalas dykeri för bärgande av skeppsbrutet gods först på
1670-talet, då en utlänning, F. A. von Treuleben, erhöll kungligt
privilegium att bedriva dykeri- och bärgaraffärer. Sedermera uppstodo (1692
och 1729) tvenne s. k. dykerikompanier, vilkas privilegier tid efter
annan förnyades. De båda kompanierna lyckades bibehålla sig till 1802, då
den förändring vidtogs, att ett enda, hela riket omfattande »dykeri- och
bärgningskompani» upprättades. Kompaniet ägde bestånd till sommaren
1831 men fick under de senare åren av sin tillvaro vidkännas åtskilliga
inskränkningar i sitt monopol. På 1830-talet sökte man åter bilda ett
privilegierat bolag, och oktroj för ett sådant utfärdades; men
dykeri-affärerna blevo snart föremål för enskild spekulation.
Största förtjänsten av att i Sverige hava satt bärgningsväsendet i
system tillkommer konsul E. Liljewalcli, i det han år 1869 bildade det
numera världsbekanta bärgnings- och dykeriaktiebolaget Neptun.
Bolagets verksamhet är ingalunda inskränkt till Sverige utan utsträckt över
vitt skilda delar av gamla världen. Anbud till bärgningsföretag i
Amerika hava ej heller saknats, ehuru bolaget ej varit i tillfälle att antaga
desamma.
Bolagets förnämsta materiell utgöres för närvarande av 10 bärgningsångaré,
8 fasta centrifugalpumpar, 18 flyttbara ångpumpar, 3 motorpumpar drivna
med elektricitet, 29 fullständiga dykarapparater, 4 cylinderpontoner av järn,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
