Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Sjöfart. Av H. Rosman och K. E. Norman - Navigationsskolor. Av J. S. Björling - Sjöfartslagstiftning. Av E. Modig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SJÖFARTSLAGSTIFTNING.
555
Läsåret 1911/12. varunder reglementet av den 6 juni 1890 ännu var
gällande, utexaminerades såsom sjökaptener 160, styrmän 184, övermaskinister
133 och maskinister (2 :a maskinister) 116.
Sjöfartslagstiftning.
Den 12 juni 1667 stiftades en svensk sjölag, vilken, grundad på holländska
lagstadganden och senare kompletterad med bland annat vissa delar av
reglementet för kofferdiskeppare och skeppsfolk den 30 mars 1748 samt
försäkrings- och haveristadgan den 2 oktober 1750, helt trädde ur kraft först efter
två hundra år. Den då antagna sjölagen av den 23 februari 1864 var byggd
på huvudprinciperna i den lag den skulle ersätta men fullständigades efter
dåtida utvecklingens krav med tillgodogörande av nyare lagstiftning i
främmande länder. Den efterföljdes den 12 juni 1891 av nu, från och med år
1892, gällande sjölag, vilken tillkom efter samarbete med norska och danska
kommitterade och mindre av behov av ändringar i 1864 års lag än av en
strävan efter gemensamhet i den maritima lagstiftningen i de skandinaviska
länderna.
Den svenska sjöfartslagstiftningen, förutom den huvudsakligen eller
uteslutande civilrättsliga, som innehålles i sjölagen, är därjämte uttryckt i en
mängd i administrativ väg tillkomna författningar.
Såsom svenskt anses fartyg, när det antingen till minst två tredjedelar äges
av svenska undersåtar eller ock tillhör ett aktiebolag, vars styrelse har sitt
säte här i riket och består av aktieägare, de där äro svenska undersåtar.
Rättigheten att reda i slcepp för såväl inrikes som utrikes fart tillkommer
varje svensk man eller kvinna. Då flera personer äro redare för ett fartyg,
skall bland dem utses en huvudredare, vilken alltid skall vara svensk
undersåte och bosatt här i riket.
Redare ansvarar personligen med allt sitt gods för de förpliktelser han
själv eller genom annan ikläder sig med avseende å fartyget, ävensom för
besättningens fordringar på grund av hjTres- och tjänsteavtal, som befälhavaren
slutit. För alla andra fordringar ansvarar redaren allenst med fartyg och
frakt. Då flera äro redare i ett fartyg, svarar envar vid personlig ansvarighet
allenast i förhållande till sin lott i fartyget.
över alla svenska fartyg, som äro avsedda till handelssjöfart eller resandes
fortskaffande och äga en dräktighet av 20 registerton eller däröver, föres
register. Registreringen är centraliserad hos Kommerskollegium. Efter
registreringen utfärdas nationalitets- och registreringscertifikat, vilket jämte
sjömansrulla utgör den handling svenskt fartyg vid fart till ort utom Sverige
medhar till bestyrkande av sin nationalitet. Fartyg, som har en dräktighet av
tjugu registerton eller därutöver och är infört i fartygsregistret, kan
inteck-nas för fordran, vilket medför panträtt i fartyget för fordringsägaren.
Inteckning i fartyg sökes hos Stockholms rådstuvurätt. — Fartygs hemort
bestämmer ägaren, som har att därom göra anmälan till registret.
Av de stadganden, som reglera befälhavarens skyldigheter och rättigheter,
äro av synnerlig vikt de, som å befälhavaren lägga den huvudsakliga
omsorgen om och ansvarigheten för fartygets sjövärdighet. Befälhavarens
skyldighet med hänsyn till sjövärdigheten hänför sig till såväl själva
fartyget som dess utrustning, bemanning, proviantering m. m., lastens
stuvning och vad hit hör. Under resan skall han göra allt för fartygets
hållande i sjövärdigt skick. Underlåtenhet härav medför straff, som i vissa fall
också drabbar redare eller anna.i, som i redarens ställe haft befattning med
fartyget. Under särskilda, i sjölagen bestämda förutsättningar har
befälhavaren att foga anstalt om undersökning och besiktning av fartyget, att avgiva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
